Bränder härjar ute i Europa. Hemma i Sverige har värmen varit ovanligt hög.
Med tanke på mardrömsåret 2018 kan man ställa sig frågan: Hur bra förberedda är vi i dag mot skogsbränder?
Svaret är bättre än 2018. Men på en punkt finns viss oro.
– Det låter lite klent, säger forskaren Anders Granström om en av skogsbolagens rutiner.
Bland markägare och räddningstjänst verkar det finnas ett innan och ett efter 2018. Och det kanske inte är så konstigt – det var den största brandbekämpningsinsatsen i EU någonsin, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
När NWT pratar med skogsbolag, räddningstjänst och forskare upprepas uppfattningen om att Sverige är bättre rustat för skogsbränder i dag jämfört med 2018.
– Efter 2018 kom vi med en rapport som listade ett 70-tal olika förbättringsförslag, allt från utrustning till vilken hjälp vi kunde ta från experter och hur vi kunde höja kompetensnivån hos våra medarbetare, säger Charlotte Brodén, förändringsledare på skogsbolaget Stora Enso.
Vid en skogsbrand ansvarar räddningstjänsten för släckningsarbetet. Men även markägare har ett ansvar över sin skog.
Hur jobbar ni konkret för att hindra skogsbränder?
– På två sätt: det ena är förebyggande genom att se till att våra maskiner inte tänder gnistor. Då handlar det bland annat om att anpassa vårt arbete utifrån SMHI:s prognoser för brandrisk samt utbildning av personal.
– Det andra sättet är genom att ha brandberedskap så att vi kan ta över från räddningstjänsten när branden är släckt, säger Charlotte Brodén.
Just eftersläckningsarbetet är viktigt för att undvika stora skogsbränder. Över 60 procent av ytan som brann 2018 berodde på att bränder som släckts börjat brinna igen.
Och av den anledningen är det eftersläckningen som är det största frågetecknet inför denna sommar. Det menar Anders Granström, forskare på SLU.
– Det stora problemet gällande skogsbränder är misslyckande i eftersläckningsarbetet. 2018 misslyckades man med eftersläckningen av bränder på en, två eller tre hektar som då ledde till stora bränder.
”Lite klent”
Enligt lag är markägare skyldiga att ansvara för eftersläckningsarbetet, det vill säga tillsynen av marken efter att räddningstjänsten har släckt branden.
Dock finns det inget som säger hur länge markägare förväntas hålla koll på en brunnen mark innan man kan pusta ut.
Där går åsikterna isär mellan forskare och skogsbolag.
– Om det blåser säger våra instruktioner att stanna minst ett dygn efter att elden är släckt, säger Charlotte Brodén på Stora Enso.
SLU-forskaren Anders Granström kommenterar den instruktionen:
– Det var lite klent. En rekommendation är tre rökfria dagar, det vill säga att det gått tre dagar sen man släckte det man tror var den sista röken, innan området kan betraktas som kallt.
Hur trygg är du över vår beredskap inför i år?
– När det gäller eftersläckning förmodar jag att man har skärpt till sig men jag vågar inte säga. Men räddningstjänsten är helt klart mer effektiva nu. Bland annat då de har tillgång till statligt finansierade helikoptrar. Det är mycket lättare för räddningstjänsten att kalla på helikoptrar när de inte betalar själva. Det är en förbättring, säger Anders Granström.
Räddningstjänstens främste man i Hagfors håller med om att förutsättningarna att släcka skogsbränder har blivit bättre för dem.
– Vi har tillgång till betydligt fler flygmaskiner, både helikopter och skopande flygmaskiner, jämfört med 2018, så det är en stor skillnad där, säger Håkan Finnkvist, räddningschef i Hagfors kommun.
De flygmaskiner som Håkan Finnkvist syftar på finns dels i form av brandflyg, som Sverige inte hade några egna av under 2018, dels i form av åtta räddningshelikoptrar utspridda över Sverige.
Främsta orsaken till skogsbrand
Något som både Håkan Finnkvist på räddningstjänsten och Charlotte Brodén på Stora Enso lyfter fram är också allmänhetens roll i att förhindra skogsbränder.
Enligt en rapport från MSB var den främsta orsaken till skogsbränderna under det gångna året det mänskliga beteendet.
– Vår del är jätteviktig men utgör bara en del. Det är viktigt att man tar ansvar som privatperson också, säger Charlotte Brodén.