Maten är nyckeln till hållbar utveckling

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Enbart tre grödor producerar mer än 50 procent av de växtbaserade kalorierna och ett fåtal regioner står för storskalig produktion av mat för export, skriver Joao Campari, Gustaf Lind och Anna Richert.
Foto: Matthias Schrader
De utmaningar vi står inför i dag måste bli en katalysator för förändring. Nu är det dags för hållbara lösningar och att förändra hur vi producerar och konsumerar mat, skriver Joao Campari, Gustaf Lind och Anna Richert.

Covidpandemi och klimatförändringar kan verka vara isolerade händelser. Men sanningen är att kriserna är tätt sammanlänkade och påverkar vår matförsörjning. Nu utsätter också kriget i Ukraina våra livsmedelssystem för stora utmaningar. Om vi inte vidtar åtgärder för naturen, klimatet och maten så kan inte livsmedelssystemen fortsätta att leverera bra mat till alla. Vi riskerar också att överskrida planetens gränser, något som debatterades nyligen under Stockholm +50- konferensen.

Över 800 miljoner människor svälter varje dag och vår främsta utmaning är att en växande skara i världen inte har råd med hälsosam och näringsrik mat. Våra nuvarande livsmedelssystem utgör alltså allvarliga risker för folkhälsan och miljön. Därför måste globala ledare och experter skapa nya vägar för globalt samarbete, särskilt när det gäller att vända trenden för våra livsmedelssystem.

Ohållbar livsmedelsproduktion är en viktig orsak till zoonotiska sjukdomar, alltså sjukdomar som smittar mellan djur och människor. Det är också den största orsaken till förlust av biologisk mångfald. Totalt bidrar livsmedelssystemet med cirka 30 procent av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som en av fyra personer globalt är undernärda.

Det finns också en utmaning i att vi är så beroende av ett fåtal arter; bara tolv växter och fem djurarter står för 75 procent av de kalorier vi får i oss. Enbart tre grödor producerar mer än 50 procent av de växtbaserade kalorierna och ett fåtal regioner står för storskalig produktion av mat för export. Det här gör livsmedelssystemet väldigt känsligt.

Att skapa varierade miljöer med biologisk mångfald är en förutsättning för livsmedelsproduktionen. Ändå fortsätter vi att utarma arter, försämra jordar, förorena vatten och värma vår atmosfär. I en varmare värld förutspås jordbruksproduktiva områden, växtsäsonger, skördar och näringstäthet av livsmedel att minska – vi kommer att ha mindre mat och den kommer att vara av lägre kvalitet. Det i sin tur kommer att ytterligare påverka matpriserna.

För att lösa dessa problem måste vi ta ett helhetsgrepp. Det gör vi genom att koppla samman klimat-, natur- och nutritionsarbetet och bygga långsiktiga strategier för livsmedelssystemets utveckling. Städer, kommuner, företag och beslutsfattare är alla nyckelaktörer som måste agera. Stuprör fungerar inte längre och att adressera utmaningarna med biologisk mångfald, klimat och hälsa var och en för sig har än så länge inte givit tillräckligt bra resultat.

De utmaningar vi står inför i dag måste bli en katalysator för förändring. Nu är det dags för hållbara lösningar och att förändra hur vi producerar och konsumerar mat. Det är enda sättet att se till att våra system blir motståndskraftiga och skyddar oss människor och vår planet!

Världens ledare har nu en möjlighet att skapa bindande åtaganden för mat vid de kommande multilaterala förhandlingarna om biologisk mångfald, klimat och markanvändning. Men det kommer också krävas mer samverkan mellan olika aktörer, som myndigheter och beslutsfattare på nationell nivå.

Sverige bör snarast:

● utveckla konkreta mål och strategier för ett hållbart livsmedelssystem.

● ta fram förankrade nationella handlingsplaner för en hållbar livsmedelsförsörjning.

Joao Campari

Global ledare för matfrågor, WWF International

Gustaf Lind

Generalsekreterare, WWF Sverige

Anna Richert

Senior matexpert, WWF Sverige

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.