Integration inom vård och omsorg

Debatt
PUBLICERAD:
För att bättre förstå den verklighet som personal och årsrika i behov av hemhjälp möter, samtidigt som behovet ständigt ökar, är vi i dag i Karlstad för att själva hjälpa till i det dagliga arbetet, skriver Johan Pehrson och Arman Teimouri .

Regeringen har misslyckats med integrationen. Sedan Socialdemokraterna tog makten har arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor stigit med 30 procent. Nu krävs en kraftig utbyggnad av äldreomsorgen i hela Sverige, det kan ge stora möjligheter för fler utrikes att gå från bidrag till jobb.

Att äldreomsorgen snabbt behöver byggas ut i hela Sverige råder det inga tvivel om. Vi är fler som blir äldre och lever längre. Antalet svenskar över 80 år ser ut att öka med hela 36 procent till år 2026, vilket motsvarar en ökning med cirka 200 000 människor. Enligt Finansinspektionen behöver ett nytt äldreboende öppna var fjärde dag om vi ska hålla takten.

För att bättre förstå den verklighet som personal och årsrika i behov av hemhjälp möter, samtidigt som behovet ständigt ökar, är vi i dag i Karlstad för att själva hjälpa till i det dagliga arbetet.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna.
Foto: Lars Schröder/TT

Behovet av fler händer i omsorgen är stort. I dag träffar varje omsorgstagare i genomsnitt 16 olika hemtjänstanställda under en tvåveckorsperiod. Det är för många. Äldre som behöver omsorg ska ha en fast omsorgskontakt, som man känner igen. Pandemin visade att vi behöver en nationell kvalitetshöjning på äldreomsorgen. Personalen ska ha tid för faktiskt omsorg, utan att vara för stressade. Det är våra äldre värda.

Den stora utbyggnaden vi vill se behöver inte bara sjuksköterskor. Fler vårdbiträden och undersköterskor är också framtida bristyrken. Det är inte nödvändigt att ha en universitetsexamen för att bädda sängar, servera mat och minska den ofrivilliga ensamheten.

Arman Teimouri, riksdagsledamot (L) för Värmlands län.
Foto: Ali Lorestani/TT

Genom den ökade bemanningen ser vi möjligheter för att fler kan bli tillsvidareanställda i omsorgen. När man väl fått in sin fot på arbetsmarknaden öppnar det dörrar framåt. I Sverige är nästan hälften av alla arbetslösa utomeuropeiskt födda. Vi i Liberalerna menar att det här är en ypperlig chans att slå två flugor i en smäll, både bemanna äldreomsorgen och fixa integrationen.

Men Socialdemokraternas kravlösa integrationspolitik har gjort att få nyanlända fått de språkkunskaper som krävs på arbetsmarknaden. Om man inte behärskar det svenska språket är risken att man får svårt att förstå de riktlinjer, principer och lagar som gäller i äldreomsorgen. Föreningen Arbetsmiljöforum har i en enkät med fackliga skyddsombud funnit betydande risker för exempelvis felmedicinering. Därför vill Liberalerna införa ett språkkrav för de som arbetar i omsorgen.

Ett annat problem är att det för många arbetslösa inte lönar sig att börja jobba, särskilt inte för utrikes födda kvinnor. Höga bidrag gör att en ingångslön i äldreomsorgen kan innebära en minskning i inkomster. Det är inte rimligt. Vi föreslår ett bidragstak, så att staplandet av bidrag aldrig kan bli högre än en kollektivavtalad lön. Tillsammans med det vill vi se ett nytt jobbskatteavdrag, så att man får behålla större del av sin lön.

Med stärkt SFI, bidragssystem som inte skapar bidragsberoende och språkkrav i äldreomsorgen kan välfärden bli en integrationsmotor.

Regeringens kravlöshet har lett till att många kommit in i Sverige, utan att komma in i samhället. Krav på svenskkunskaper har setts som rasism, istället för en självklar grund i integrationspolitiken samtidigt som det påverkat kvaliteten i bland annat äldreomsorgen. Vi vet att om fler lär sig svenska kan vi både stärka äldreomsorgen och fixa integrationen. Men då krävs en ny regering som gör upp med den omhändertagandementalitet som dominerat och gör hemläxan efter pandemin.

Johan Pehrson (L)

Partiledare

Arman Teimouri (L)

Riksdagsledamot för Värmlands län

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.