Han levde länge ett dubbelliv mot sin familj och flyttade hemifrån för att han inte vågade vara sig själv.
Först i Karlstad vågade Arman Teimouri (L) komma ut offentligt som homosexuell.
– Det var 28 ganska långa år, säger han.
Valrörelsen är igång. I en ny intervjuserie som publiceras under sommaren försöker NWT komma närmare några av de värmländska makthavarna inom politiken. Vem är människan bakom makten?
Först ut: Arman Teimouri.
Det har hänt mycket – och samtidigt inte – på campusområdet ute vid Kronoparken i Karlstad de senaste åren.
Nya, stora höghus klättrar mot himlen på ena delen, på andra står samma gamla studentkorridorer kvar.
– Där bodde jag, säger Arman Teimouri, 41, och pekar mot ett av fönstren på övervåningen.
Det har dock gått många år sedan dess.
En politisk karriär står däremellan.
Han är i dag en framstående profil i Liberalerna, sitter i riksdagen och stod nära tidigare partiledaren Nyamko Sabuni.
Nu är valrörelsen i gång. Liberalerna – som alla andra partier – gör nu allt för att synas och locka röster till den där viktiga söndagen i september.
För Liberalerna kanske det är mer ångestladdat än någonsin: Kommer de hänga kvar i riksdagen?
Men det där ska vi inte prata med Arman Teimouri om i dag.
Nu handlar det i stället om Arman Teimouris engagemang i HBTQI-frågor, vad han tycker behöver bli bättre i Sverige, hans egen sexualitet – och hur det var att komma ut.
– Misstolka mig inte nu. Men hade vi varit det bästa landet på HBTQI-frågor hade vi inte haft dessa typer av intervjuer.
– Det visar ju på de utmaningar vi har. Att det fortfarande är många som inte vågar leva öppet. Och det handlar mycket om att man känner sig diskriminerad. Det finns fördomar och våld.
Hur är din egen upplevelse?
– Jag valde – eller valde och valde, jag vet inte om det var medvetet eller inte – men jag hamnade här i Karlstad för att jag behövde ha distans till allt annat i livet.
Arman Teimouri är uppvuxen i den lilla småländska kommunen Vaggeryd och flyttade till Karlstad för att studera.
Och för att komma undan.
Homosexualitet var ett ämne man inte pratade så mycket om i Vaggeryd – mitt i bibelbältet – på 90-talet, förklarar han:
– Jag var inte öppen när jag kom hit. Men här fick jag möjlighet att leva mycket mer fritt utifrån vem jag var. Mot vänner kom jag ut i 20-årsåldern, men mot familjen var jag 28 år. Jag levde något form av dubbelliv under den här perioden.
– Det var väldigt tufft för mig. Jag var som sagt 28 år när jag kom ut för alla. Det är klart att det var 28 ganska långa år.
Brinnande intresse
Arman Teimouri har ett brinnande intresse för HBTQI-frågor i riksdagen, samtidigt som han är noga med att poängtera att han inte sysslar med identitetspolitik.
– Jag presenterar mig inte ”hej, jag heter Arman Teimouri och jag är gay” men för mig är det otroligt viktigt att jobba med de här frågorna.
Det är den största kränkningen. Jag kan förstå att det finns många, med till exempel invandrarbakgrund, som inte känner sig trygga med att visa upp sin sexualitet för andra. Det finns omvändelseresor, där du skickas till hemlandet för att ”renas”.
Han skulle kalla sig ambassadör i ämnet:
– I riksdagen driver jag hårt på frågorna som jag tycker är självklara. Vi har i Sverige morallagstiftning kring vem som får lämna blod, hedersrelaterat våld och förtryck och omvändelseterapi.
Just den sistnämnda frågan driver han, tillsammans med partikollegan Robert Hannah, hårt:
– Det är den största kränkningen. Jag kan förstå att det finns många, med till exempel invandrarbakgrund, som inte känner sig trygga med att visa upp sin sexualitet för andra. Det finns omvändelseresor, där du skickas till hemlandet för att ”renas”.
Vad ska man göra för att angripa det problemet?
– Samhället kan göra mycket. Det får inte vara lagligt, det måste förbjudas – det är det flera andra länder som har gjort.
– Den som försöker utöva omvändelseterapi ska straffas.
Omvändelseterapi
Begreppet omvändelseterapi syftar till att försöka ändra en persons sexualitet eller könsidentitet genom ”terapi”. Det kan röra sig om till exempel medicinering, böner och gruppterapi. FN menar att praktiken är jämställbar med tortyr och har ingen bevisad vetenskaplig effekt, skriver RFSL.
Kom ut för familjen
Det andra som samhället kan göra, enligt Arman Teimouri, är att bekämpa stigmat kring frågor om sexualitet.
– Det visar på varför vi har mycket högre psykisk och fysisk ohälsa bland HBTQI-personer. Det är klart att jag inte mådde fullständigt bra under de här åren tills jag var helt öppen med den jag var.
Det var framför allt det stigmat som stoppade honom själv från att komma ut tidigare. Och när det väl var ute – var det ingen som reagerade som han hade befarat.
– Det tog mycket längre tid att komma ut för min familj. För jag hade tankar om hur min familj skulle uppleva mig. Det är en sådan grej jag borde gjort så mycket tidigare. Jag satte upp sådana hinder för mig själv.
Gick det bra att komma ut för familjen?
– Ja, men det är klart att man tänker på kulturella skillnader. Jag är ifrån Iran och det finns en helt annan bild där. Men så har det aldrig varit med min familj.
– Jag har fått den respekten jag förtjänar, från både vänner och familjen.
Nu sitter vi ändå här 2022 och någonstans här på campus sitter garanterat studenter och upplever samma sak som du gjorde, vad är ditt råd till dem?
– Mitt råd till dem är: Se till att leva ditt liv och se till att kräva dina fri- och rättigheter. Omgärda dig med folk som bryr sig om dig. Det är ingen som ska säga åt dig hur du ska leva ditt liv.