Lars Lerin får Mårbacka-priset: ”Selma hör till livet”

Mårbackapriset för 2022 tilldelas konstnären, författaren och tv-profilen Lars Lerin.

– Selma är ju Selma. Det är ju fantastiskt roligt att få ett pris i hennes namn, liksom. Jag har läst henne sedan jag var barn och hon tillhör liksom livet, säger han.

Mårbackapriset delas ut vartannat år och går till personer som på olika sätt verkat för kulturen. I år är det Lars Lerin som föräras priset, med en motivering som lyfter fram hans förmåga att skildra ljus och mörker:

”Lars Lerin har, liksom Selma Lagerlöf, en alldeles särskild förmåga att skildra såväl livets mörka som ljusa sidor. Mänskliga tillkortakommanden blir förlåtna, och strålar av empati bryter igenom tunga tankar och mörka dimbankar. Naturens växtkraft och befolkade landskap belyses av kärlek och vardagens arbete.”

”Jättefin motivering”

Lars Lerin är glad över utmärkelsen.

– Det var en jättefin motivering och jag tycker det var väldigt roligt också för att jag såg vilka som fått det förut. Det är Tove Jansson och flera andra författare som jag själv tycker så mycket om. Det var jätteroligt! säger han.

Som värmlänning är han självklart uppvuxen med Selma Lagerlöfs författarskap och det har följt honom genom livet.

– Selma Lagerlöf, henne har jag ju läst både fram och tillbaka i olika omgångar. Du vet, Selma är ju Selma. Det är ju fantastiskt roligt att få ett pris i hennes namn, liksom.

Selmas tunga brev

Lars Lerin har också använt Mårbacka och Selma Lagerlöf i sitt konstnärskap. Det finns bland annat en målning där han låter ett vintrigt Mårbacka mot en mörk kvällshimmel med ett rött skimmer över, möta några ord ur ett brev.

– Det var hennes brev, där hon skrev att ”jag river sönder dina brev med tungt hjärta”. Hon var så rädd att det skulle komma ut om hennes förhållande. Den texten målade jag in i den bilden. Sen har jag gjort två till från Mårbacka, säger han.

Mammas oro

På Selma Lagerlöfs tid var homosexualitet förbjudet och till och med straffbart. ”Väninnor” fick bli den officiella termen oavsett hur förhållandet egentligen var mellan två kvinnor.

Först 1944 blev homosexualitet legaliserat i Sverige och fördomarna försvann inte med ett klubbslag i riksdagen.

Lars Lerin, född 1954 i lilla Munkfors, vet.

– På 60-talet där med bruksortsmentaliteten och ängslan över hur det skulle bli för ett barn som var homosexuellt... mamma väldigt orolig för hur det skulle bli. Det hade nog varit lättare om jag vuxit upp i en stad. I Munkfors var det väldigt udda; det fanns två gamla män där som levde var och en för sig, men som det pratades om och barn sprang efter dem och ropade och retades. Det var ju en mardröm för mamma om jag skulle bli likadan.

Fördomarna spräcktes

Men kärleken fick följa sin rätta väg. Och mamma fick facit:

– Hon var så nöjd sen när det blev bra sen och jag träffade Yngve i Lofoten och han blev som en son för henne också faktiskt. Jag tror att många som har fördomar har de här föreställningarna om hur människor är som är annorlunda och om de sen väl träffar någon är det inte så märkvärdigt. Vad spelar det för roll vem man älskar?

Idag lever Lars Lerin, sedan 2009, tillsammans med Manuel Marques Lerin och de har fyra barn. Han har ett eget konstmuseum, hans målningar slår rekord på auktionshusen och han har förutom sitt måleri också genom åren gett ut en lång rad av böcker. På senare år har han också blivit en välkänd tv-profil genom program som Lerins lärlingar, Vägen ut med Lars Lerin och – snart – även medverkan i Stjärnorna på slottet.

Anknytning till Selma

I stadgarna för Mårbackapriset framgår att pristagaren ”utses bland svenska eller utländska kulturarbetare, forskare, författare, konstnärer, musiker, representanter för teater, film, förlag, press med mera”.

Där står också att pristagaren ska ha ”anknytning till Selma Lagerlöfs författarskap eller de trakter, i vilken hon levat och verkat, eller företräda någon av de intresseriktningar, som var hennes.”

Tove Jansson först ut

Mårbackapriset har delats ut sedan 1972. Tove Jansson fick det allra första och bland övriga pristagare finns författarna Göran Tunström,1976, och Kerstin Ekman, 1980, operasångaren Håkan Hagegård, 1992, Islands president Vigdis Finnbogadóttir, 1998, teaterregissören Leif Stinnerbom, 2006 och före detta utrikesministern Jan Eliasson, 2008.