Replik: Arkivcentrum Värmland en viktig resurs för den värmländska hembygdsrörelsen

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Minst lika viktigt är den samlade expertis som personalen vid arkiven har om materialet. Den kunskapen går det inte att lättvindigt läsa sig till, skriver Eskil Johansson.
Foto: Göran Persson
Släktforskare, hembygdsforskare och akademiska forskare av olika slag är de bästa vänner Region Värmland har om man vill utveckla – och inte avveckla – Arkivcentrum Värmland, skriver Eskil Johansson.

Svar till Lars-Göran Jansson (NWT 16/6).

Värmlands släktforskarförening talar i sin text om Arkivcentrum Värmland som ett värmländskt kulturellt flaggskepp. Vi inom den värmländska hembygdsrörelsen instämmer till fullo i den karakteristiken och delar också släktforskarnas oro för att arkivverksamhetens minskade resurser drabbar människors möjligheter att undersöka sin egen och sin bygds historia.

Arkivmaterialet är en oundgänglig resurs när böcker och utställningar produceras – utan den tillgången hade såväl skön- som facklitteraturen om alla delar av Värmland varit så mycket fattigare. Forskningen i arkiven handlar dessutom inte alls endast om det förflutna – det är med kunskapen om allt det som skapats av tidigare generationer som grunden läggs för framtidsarbetet i dag, med målet att hela Sverige – och alla Värmlands bygder – ska leva.

Arkivcentrum Värmland har alltsedan sin tillkomst under 1990-talet varit en mötesplats för såväl akademiska forskare som för ”amatörer” av alla möjliga slag – och dessutom för grävande journalister och för tjänstemän med uppgift att göra utredningar som led i samhällsplanering kring trafik, miljö, hälso- och sjukvård och mycket annat. Det är vid arkiven som materialet finns.

Minst lika viktigt är den samlade expertis som personalen vid arkiven har om materialet. Den kunskapen går det inte att lättvindigt läsa sig till. Visst finns det i dag en hel del intressant källmaterial tillgängligt digitalt, men det rör sig alltså bara om cirka 5 procent av helheten – och det gäller det statliga arkivmaterialet. Vill man se på handlingar från företag, föreningar, gårdar och privatpersoner är det i allt väsentligt fortfarande i pappersarkiv som man får leta.

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvården och det är livsviktigt att den fungerar och har sina resurser. Men regionen är också till för att samhällets näringsmässiga, sociala och kulturella liv fungerar väl och gör det i samverkan med många ideella organisationer.

De värmländska hembygdsföreningarna gör en stor insats på det sociala och kulturella området och har gjort så i drygt hundra år – Värmlands hembygdsförbund firar sitt hundraårsjubileum den 3 juli och kommer då också med en ny bok om Hembygdsvärmland. Den boken hade inte kunnat skrivas utan full tillgång till arkivmaterialet, och i dialog med arkivarier med källkunskap.

Vi delar som sagt Värmlands släktforskarförbunds oro över minskade resurser till Arkivcentrum som skulle innebära också ytterligare minskning i redan knappa öppettider. 25 timmar öppet per vecka är ett minimum, inkluderande öppet åtminstone en kväll per vecka.

Släktforskare, hembygdsforskare och akademiska forskare av olika slag är de bästa vänner Region Värmland har om man vill utveckla – och inte avveckla – Arkivcentrum Värmland. Vi i Värmlands hembygdsförbund välkomnar en dialog om framtiden för arkivverksamheten där vi mer än gärna är beredda att delta.

Eskil Johansson

Ordförande för Värmlands hembygdsförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.