I våras doktorerade David Carlstedt på batteriteknik vid Chalmers. Nu har han fått ett tvåårigt forskarstipendium vid Stanford-universitetet i USA där han kan fördjupa sig i ämnet.
Ibland händer det! David Carlstedt, som är född och uppväxt i Karlstad, har inte vunnit högsta vinsten på Triss, men känslan är densamma.
– Det är en helt fantastisk möjlighet, jag kan knappt fatta att det är sant, berättar han på telefon från Göteborg.
Han ser fram mot att börja forska på Stanford som är ett av de ledande universiteten vad gäller utvecklingen av batterier.
– Man tittar bland annat på hur man använder batterier på ett smartare sätt, hur de kan designas och byggas in i strukturer så att de inte bara blir en extra last i bagaget. Ungefär som naturen bygger strukturer där till exempel kroppens skelett har fler funktioner än att bara bära last.
Doktorerade
David Carlstedt har doktorerat på matematiska modeller för att förstå hur de fysikaliska fenomenen i batterier hänger ihop.
– Nu kommer jag att titta på hur den här arkitekturen fungerar och vad som händer om batterierna skadas eller belastas över tid.
Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen delar varje år ut ett fåtal forskarstipendium till Stanford. David Carlstedt räknar med att vara på plats den 1 september. Just nu har han fullt upp med arbetet på Volvo Cars utvecklingsavdelning i Göteborg och allt det praktiska kring hans och sambons flytt.
– Det är många papper att fylla i.
Men även en del annat att tänka på, som katten.
– Nu har vi hittat ett boende till den under perioden vi är borta, säger han.
Både han och sambon är inställda på att komma tillbaka om två år.
– Det är tanken med stipendiet, att tillföra ny kunskap till Sverige, berättar han.
Arbetar på Volvo Cars
Han är fortfarande knuten till Chalmers och kommer att vara tjänstledig från utvecklingsavdelningen på Volvo Cars i Göteborg.
– Jag vill jobba med teknik på ett innovativt sätt och för mig är det inte avgörande om det är inom akademin eller på ett företag, säger han.
Efter examen på teknikprogrammet på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad var han inställd på att läsa till ingenjör, men först ville han ta en paus från studierna.
Det var en jätterolig grej, som en lång resa, som var kul att prova på. Men när jag hade fått min skidlärarexamen och arbetat i Jackson Hole i USA och Whistler Blackcomb i Kanada kände jag att jag hade provat det mesta jag haft som mål, det fanns inte så mycket mer.
– Jag har alltid tyckt att det var väldigt roligt att åka skidor och då passade jag på att göra det.
Planen var att vara skidlärare i ett eller två år, men det blev fyra.
– Jag fick internationell behörighet och arbetade i Sverige, Australien, USA och Kanada. Jag hade privatlektioner för vuxna, i allt från avancerad off pist-åkning till att lära åkare att carva bättre.
Han arbetade på de största skidanläggningarna i Nordamerika.
– Det var en jätterolig grej, som en lång resa, som var kul att prova på. Men när jag hade fått min skidlärarexamen och arbetat i Jackson Hole i USA och Whistler Blackcomb i Kanada kände jag att jag hade provat det mesta jag haft som mål, det fanns inte så mycket mer.
Pluggade i Danmark
Då bestämde han sig för att fortsätta med studierna.
– Jag började plugga teknik på Danmarks tekniska universitet i Köpenhamn. Där var jag i 4,5 år. Först pluggade jag elektronik, sedan bytte jag till byggnadsingenjörsprogrammet.
Under studietiden var han på ett kortare utbyte i Hongkong. Via omvärldsprogrammet vid universitetet fick han chansen att göra ett utbyte till, då blev det Chalmers.
– Jag blev rekommenderad att söka dit eftersom jag ville specialisera mig på den typen av matematiska beräkningar som jag håller på med i dag, säger han.
Examensjobbet gjorde han på Volvo bussar i Göteborg inom optimering.
Hur var det att läsa i Danmark?
– Lite lurigt. Under den första mattelektionen insåg jag att jag inte förstod danska i den utsträckning man borde för att ta till sig all information, men jag lärde mig snabbt, berättar han.
Snabb utveckling
När David Carlstedt började doktorera för lite mer än fem år sedan höll allt fler på att få upp ögonen för elbilar.
– Men jag hade inte förväntat mig den här kraftiga utvecklingen, men det gör att det blir ett väldigt roligt område att jobba inom. Jag räknar på batterier i dagens och framtidens elbilar. Det händer så mycket och det är kul att jobba på ett företag som satsar på att bli fullelektriska, säger han.
Samtidigt är utmaningarna många, en av dem är att infrastrukturen med laddstolpar byggs ut för att klara efterfrågan.
– Sedan finns det andra aspekter som till exempel återvinning av batterierna att ta hänsyn till, säger han.
Han tror på ett teknikskifte inom bilbranschen i Sverige och liknande länder inom kort.
– Men globalt kan det vara att det tar mer tid, det är så mycket andra faktorer som spelar in.
David Carlstedts drivkraft är att utveckla ny teknik, det kommer han få göra på Stanford.
– Det är ett av de mest kända universiteten i världen och jag vet att det här är ett område som de prioriterar. Det känns otroligt kul att få komma till ett sånt ställe och jobba i team med ledande forskning på ett sånt fält som är under sådan utveckling, säger han.
David Carlstedt
Ålder: 38 år.
Bor: Göteborg, född och uppväxt i Karlstad.
Familj: Sambon Ellen Lindeberg som ska studera engelska i USA.
Intressen: Skidåkning, datorer och teknikforskning.
Läser: Vetenskapliga böcker. "Jobbet och mina intressen överlappar varandra."
Gör: Doktor i batteriteknik, arbetar med batteriutveckling på Volvo Cars i Göteborg.
Kör: En hybridbil som han och sambon leasar ihop med en annan familj som bor nära.
Aktuell: Har tilldelats ett tvåårigt forskarstipendium på Stanford-universitetet i Kalifornien, USA, av Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen.