Inger Enkvist: Det borde finnas språkkrav för att få bli medborgare

Signerat
PUBLICERAD:
Det kan därför vara intressant att veta att Spanien förutom andra krav sedan något år av den blivande medborgaren också kräver kunskaper i spanska språket, allmänbildning om spanska förhållanden samt att personen svär trohet mot konstitutionen och kungen, skriver Inger Enkvist.
Foto: Paul White/AP
Att ha ett prov i samhällskunskap är logiskt. Är det obligatoriskt att gå i grundskolan bör det vara obligatoriskt att lära sig motsvarande om man vill bli medborgare, skriver Inger Enkvist.

För att bli medborgare i Sverige ska man ha fyllt 18 år, kunna styrka sin identitet, ha vistats i Sverige en viss tid och varit skötsam under den tiden. I debatten har det då och då diskuteras om man ska kräva kunskaper i svenska för att bli svensk medborgare.

Det kan därför vara intressant att veta att Spanien förutom andra krav sedan något år av den blivande medborgaren också kräver kunskaper i spanska språket, allmänbildning om spanska förhållanden samt att personen svär trohet mot konstitutionen och kungen.

Språkkravet är formulerat som nivå A2 i spanska enligt Europarådets gemensamma referensram. Man anknyter alltså till ett bedömningssystem som redan används både för skolelever och vuxna i hela Europa, vilket avdramatiserar frågan. Man behandlar inte dem som söker medborgarskap annorlunda än andra utan likadant.

Att studera spanska är populärt, och Spanien har sedan många år en administrativ struktur för bedömning av kunskaper i spanska för utlänningar, DELE. Den administreras av Spanska kulturinstitutet i samarbete med andra institutioner.

Referensramen består av sex nivåer. A1, A2, B1, B2, C1 och C2, där A1 är ren nybörjarnivå, medan C2 innebär att ha kunskaper i det närmaste som en infödd. A2 ligger på nivån elementär och beskrivs på följande sätt: ”Du fungerar i mycket korta sociala samtal men har svårt att själv hålla dem vid liv. Du kan skriva korta, enkla meddelanden och anteckningar.” Provet för A2 består av läs- och hörförståelse och av muntlig och skriftlig kommunikation och tar ett par timmar.

Provet i samhällskunskap undersöker kunskaper om konstitutionen och om spanskt samhälle och kultur och förkortas CCSE. Det tar ungefär 45 minuter. Frågorna kräver god förståelse av både samhället och språket. Det förekommer också frågor om geografi, litteratur och historia och exempelvis om kända byggnader och berömda personer.

Provet är upplagt som flervalsfrågor. Spanska kulturinstitutet publicerar det underlag som provet baserar sig på och även de 300 frågor varifrån runt 25 frågor dras. Frågorna aktualiseras varje år. Om man inte klarar provet kan man göra om det.

Den som vill examineras för medborgarskap anmäler sig till en av de platser som anordnar proven, och det brukar finnas tre eller fyra möjligheter per år. Det tas en avgift för att delta. Proven rättas centralt, och svaret kommer några veckor efter provtillfället.

Man märker nu i Spanien en stor tillströmning av personer som just vill examinera sig för A2-nivån. Sökande som kommer från Spanskamerika behöver inte göra språkprovet, och den som har läst spanskt högstadium eller gymnasium behöver inte göra kulturprovet.

Att ha ett prov i samhällskunskap är logiskt. Är det obligatoriskt att gå i grundskolan bör det vara obligatoriskt att lära sig motsvarande om man vill bli medborgare. Det är mindre logiskt att samhällskunskapsprovet ställer högre språkliga och intellektuella krav är språkprovet. Det vore mer konsekvent att begära högre kunskaper också i språket. Det rör sig om blivande medborgare med rösträtt. Kanske något att inspireras av för Sverige? (SNB)

Inger Enkvist

Professor emerita i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.