I åtta filmer skildrar den värmländske filmaren Claes Nordwall människor som förlorat en närstående. Filmerna ska väcka intresse kring en ny helgdag – Celebration Day – som syftar till att skapa ett nytt förhållningssätt till döden.
För ett år sedan skrev NWT om hur den värmländske filmaren Claes Nordwall seglade tillsammans med sin bror över Atlanten. Han hade en kamera och en diktafon med sig, havsäventyret ska skildras i en kommande dokumentärfilm. Projektet har dock få stå tillbaka med anledning av andra uppdrag som tagit Claes Nordwalls tid i anspråk. De senaste månaderna har han arbetet med ett projekt som rör Celebration Day – en dag som är tänkt att fira dem som inte längre är med oss.
– Jag kände att det här var ett intressant projekt, det handlar om att skapa en ny syn på döden, förklarar Claes Nordwall.
Projektet drogs igång av den brittiske filantropen Alan Parker.
– Arbetet startade för ungefär tre år sedan och ambitionen är att skapa en ny helgdag som ska heta Celebration Day. Jag fick uppdraget att göra åtta filmer som syftar till att upplysa om vad dagen är till för.
På organisationens hemsida – celebrationday.com – summeras helgdagen så här:
"Celebration Day är en dag på året då vi alla kan ta en paus i våra upptagna liv för att reflektera, minnas och fira de människor som inte längre är här. Det kan vara nära och kära, familj och vänner eller de från tidigare generationer."
– Det handlar om att försöka hitta bättre sätt att minnas och fira människor som vi älskat och förlorat. I västerländska kulturer tillåter man sig inte alltid att känna något positivt inför de man förlorat och den inverkan de haft på de efterlevandes liv. Genom den här helgdagen kan vi få ett nytt sätt att hylla dem som inte längre är med oss.
Dagen är helt fri från religiösa, ideologiska eller ekonomiska intressen.
– Det finns många helgdagar med religiös anknytning, Alla helgons dag i Sverige, till exempel. Man går till en kyrkogård och tänder ljus, fokuset ligger ofta på sorg – vi har till viss del en morbid inställning till döden. Det finns många andra kulturer i världen där man tillåter sig att fira de döda på ett annat sätt.
”En hommage till den döda”
I en av Claes Nordwalls filmer möter vi Gary McKee som springer ett maraton om dagen under ett års tid för att ära sin bortgångne pappa. Han menar att det finaste man kan ge någon annan, är sin tid.
– Filmerna är en blandning av dokumentär- och reklamfilm. I projektet har flera arbetat med research och hittat personer som på ett eller annat sätt lever med förlusten av en närstående.
Han beskriver de åtta filmerna som porträtt.
– Alla som är med har olika etnicitet, sexuell läggning och så vidare. Alla är på olika platser i sorgeprocessen. För någon är förlusten färsk – en familj förlorade en son för bara ett år sedan i en plötslig sjukdom – för andra kan det handla om en förlust av en närstående som inträffade för tio år sedan.
Under Celebration Day är det tänkt att man ska fira de bortgångna genom att göra saker som de var intresserade av och tyckte om att göra när de var i livet.
– Som en slags hommage till den döda. Man gör något som påminner om den person man mist. En av filmerna handlar till exempel om en bonde i England vars far kom från Zimbabwe och sonen hyllar sin far genom att odla och äta saker som han växte upp med.
Filmerna är runt två minuter vardera och visas i bland annat sociala medier.
– Kampanjen har pågått en tid och själva Celebration Day är den 26 juni. Förhoppningsvis når den även utanför Storbritannien med tiden, säger Claes Nordwall och avrundar.
– Personligen ser jag det här som en väldigt positiv sak. Det skulle ge många ett annat förhållningssätt till döden, ge möjlighet att låta döden handla om något mer än sorg. Tillåta människor i större grad att fira den man saknar.