Återupprätta ansvarskulturen – börja med tjänstemannaansvaret

Debatt
PUBLICERAD:
Denna utredning är ännu ett exempel på hur regeringen med finurligt riggade utredningar kan få bort frågor från den politiska dagordningen, skriver Josefin Utas.
Foto: Magnus Glans/Svartpunkt AB
En ny och mer seriös utredning behöver tillsättas, som får i uppdrag att ta fram förslag på hur tjänstemannaansvaret kan ökas, skriver Josefin Utas.

Sverige är känt för att vara ett välfungerande land med ordning och reda. Detta goda rykte kommer alltmer på skam. Snarare breder en ansvarslöshet ut sig. I dag kan både politiker och tjänstemän bete sig vårdslöst med våra skattepengar och vårt förtroende, utan att det får några konsekvenser.

Invånarna tvingas bevittna otaliga haverier på myndigheter: Offentliga handlingar slängs fastän de borde sparas. Tjänstemän följer sin egen agenda istället för lagen och våra demokratiska beslut. Tillsättning av tjänster sker inte utifrån kompetens och ordentlig utlysning. Listan kan göras lång. Ändå sker sällan något ansvarsutkrävande för dessa felaktigheter.

Ansvaret som de offentligt anställda har i sina yrkesroller, tjänstemannaansvaret, minskades ner under 1970-talet, i enlighet med dåtidens ideal. Nedmonteringen som skedde gick för långt.

De sätt som finns i dag för att utkräva ansvar är varken tillräckligt omfattande eller transparenta. Att det sker i domstol och med straffpåföljd är sällsynt. Därför beslutade en enig riksdag 2018 att tjänstemannaansvaret behöver skärpas igen.

Regeringen tillsatte en utredning 2020 där frågan ingick. I början av 2022 kom utredarens häpnadsväckande slutsats: Det behövs inte något skärpt ansvar! Hur gick detta till?

För det första behandlades frågan i en utredning med många andra frågor, vilket gjorde tiden begränsad för just detta ämne. Direktiven var också undermåligt utformade. Utredaren fick i uppdrag från regeringen att titta på om ansvaret skulle utvidgas, trots att riksdagen sagt att det ska utvidgas. Utredaren skulle också bara titta på det straffrättsliga ansvaret och inte ansvarssystemets alla delar. Det gjorde det för riskfyllt att föreslå ändringar, eftersom det skulle rucka på hela systemet.

Det olyckliga är att riksdagens partier nu hänvisar den bristfälliga utredningen för att överge frågan. I februari röstade Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till att göra ett omtag och genomföra en ny och bättre utredning om skärpt tjänstemannaansvar. De menar att frågan är avgjord i och med utredningen. Men behovet av utvidgat ansvar kvarstår ju.

Denna utredning är ännu ett exempel på hur regeringen med finurligt riggade utredningar kan få bort frågor från den politiska dagordningen. Regeringen förtjänar kritik för sitt agerande.

Slöseriombudsmannen tänker inte släppa detta viktiga ärende. En ny och mer seriös utredning behöver tillsättas, som får i uppdrag att ta fram förslag på hur tjänstemannaansvaret kan ökas. Det har vi framfört i den remissrunda som nyligen avslutades.

Det här är inte en fråga om höger eller vänster i politiken. Den handlar om hur vi vill att våra gemensamma verksamheter ska fungera, hur våra resurser används, men också om vilket land Sverige vill vara i framtiden.

Målet är inte att sätta dit offentligt anställda som gör ett bra jobb, utan att bygga tillbaka en kultur av ansvar i våra gemensamma verksamheter och i förlängningen i hela samhället.

Josefin Utas

Slöseriombudsmannen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.