Hoppa till huvudinnehållet

Så nära var förlossningen kollaps – anställda vittnar om gravida som motades i dörren

Publicerad:
NWT har granskat förlossningsvårdens krisår i en artikelserie. Hösten 2021 vittnade flera anställda till Ivo om ett akut läge.
NWT har granskat förlossningsvårdens krisår i en artikelserie. Hösten 2021 vittnade flera anställda till Ivo om ett akut läge. Foto: Lisa Olaison

Hösten 2021 var förlossningen i Karlstad nära haveri, enligt vittnesmål som NWT tagit del av.

Barnmorskor tvingades avstå från att ge gravida och födande kvinnor viss vård. En del patienter togs inte heller in, trots att personalen ville.

Det här är första artikeln i NWT:s granskning av kvinnosjukvården i Värmland.

Del 1: Gravida och födande kvinnor fick vänta på vård

NWT kan nu berätta att personal på kvinnosjukvården i Karlstad avstod från att ge gravida och födande kvinnor viss vård i oktober 2021. Detta enligt mötesprotokoll av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Flera personalgrupper berättade för tillsynsmyndigheten hur de behövt prioritera bort, eller vänta med, viss vård.

Gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning, även kallat preeklampsi, fick vänta på igångsättning av förlossningen.

Det finns också andra fall där igångsättningen fått vänta. Det ska handla om situationer med mekoniumfärgat fostervatten, det vill säga då barnet bajsat i fostervattnet inuti magen. När detta sker kan det leda till lunginflammation hos barnet, enligt Karolinska universitetssjukhuset.

Även mindre akuta fall har fått vänta, trots att riktlinjerna säger något annat. Gravida patienter som ska sättas i gång i vecka 38 har fått vänta ytterligare en vecka på igångsättning.

Enligt den intervjuade läkargruppen har den uteblivna, eller fördröjda, vården berott på barnmorskebristen.

“De är så få att de får avstå från viss vård. T.ex. induktioner, även på patienter med preeklampsi eller vattenavgång med mekoniumfärgat vatten. De patienterna får ligga med CTG istället för induktion (igångsättning, red.anm.)”.

Barnmorskorna själva vittnade för Ivo om svåra prioriteringar:

“Som koordinator får man ’mota’ patienter som man egentligen skulle vilja ta in p.g.a. att bemanningen inte räcker till”.

Detaljen med hjärtljudet missades – Vera dog efter ett dygn
Den 1 oktober 2021 fick kvinnosjukvården i Karlstad en ny verksamhetschef, Nina Skantz.
Den 1 oktober 2021 fick kvinnosjukvården i Karlstad en ny verksamhetschef, Nina Skantz. Foto: Lisa Olaison

Verksamhetsledningen kallade barnmorskebristen i oktober för “urakut” och överläkarna beskrev situationen som “kaotisk”. De tvivlade på om förlossningen ens skulle kunna hålla öppet i december.

Överläkarna ”uppger vid samtal att de i nuläget inte ens är säkra på att förlossningsvården kommer kunna vara öppen och finnas till jul p.g.a. personalbristen som föreligger”, står det i ett mötesprotokoll av Ivo.

De är så få att de får avstå från viss vård.
Intervjuad läkargrupp inom kvinnosjukvården på CSK.

Tyst vid tillbud

Ivo frågade barnmorskorna i oktober 2021 om patientsäkerheten var hotad.

“Ja, på varje pass", svarade de.

“Man kan behöva jobba 16 timmar och kunna bedöma komplicerade patienter.”

Undersköterskorna berättade att “avvikelse har blivit vardag och det nya normala, men att misstag inte är något det talas så mycket om”. De kritiserade att de fick höra om händelser på sin arbetsplats via nyhetsmedia.

Enligt barnmorskorna var det “tyst överlag”. Allvarliga händelser kommunicerades och diskuterades inte internt med medarbetarna, enligt dem.

“Händer det något tragiskt eller jobbigt är det inte säkert att man får reda på det. Det är “hyssj, hyssj”.

Verksamheten fungerade ändå bra vid “akuta-akuta situationer”, menade barnmorskorna. Då vet alla vad de ska göra. Men det vardagliga arbetet, med ansvarsfördelning, fungerade sämre i oktober.

Konsekvenser för personalen

Bristen på barnmorskor har fått kännbara konsekvenser för resterande yrkesgrupper.

Undersköterskorna upplevde i oktober att det “tänjs på gränserna” och att de “tagit mer ansvar än vad de känner att de har kompetens för”.

Det fanns i oktober också en brist på läkare och det var då “en extrem press på överläkarlinjen”, enligt dem själva.

Det gjorde dock inte att specialistläkarna och ST-läkarna, tvekade för att ta hjälp av överläkarna.

Hos barnmorskorna fanns ett hopp om att den externa ledningen, som Region Värmland köpte in förra året, skulle vända den negativa utvecklingen.

Så blev det dock inte, menade barnmorskorna i oktober. Sedan 2019 har det “gått ständigt nedåt”.

“De är besvikna på Ledningsbolaget, de har inte visat sig trots att de varit där i 7 månader”.

NWT:s granskning av kvinnosjukvården fortsätter. I en kommande del kommenterar vården bland annat de svårigheter som varit och hur situationen ser ut idag.

Fotnot: Uppgifterna i artikeln är hämtade från protokoll fört vid samtal den 19 oktober 2021 mellan Inspektionen för vård och omsorg samt barnmorskor, undersköterskor, ST-läkare och specialistläkare, överläkare, samt verksamhetsledningen vid kvinnosjukvården, Centralsjukhuset i Karlstad.

Läs NWT:s granskning av kvinnosjukvården i Värmland:

Del 1: Så nära var förlossningen kollaps – anställda vittnar om gravida som motades i dörren

Del 2: Detaljen med hjärtljudet missades – Vera dog efter ett dygn

Del 3: Fler barn har dött och skadats under krisen i förlossningsvården

Artikeltaggar

BBCentralsjukhuset i KarlstadFörlossningGraviditetIvoKvinnosjukvårdenVård och omsorg

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.