Öva på att gömma sig

Ledare
PUBLICERAD:
Bakdörren till skolan i Uvalde, Texas, där mördaren tog sig in.
Foto: Jae C Hong/AP
Skolskjutningen i Uvalde i Texas, den 24 maj, var Förenta Staternas värsta på tio år. 21 personer, varav 19 barn, dödades av en ensam gärningsman. Utöver det ohyggliga i att så många oskyldiga liv gick till spillo har mycket av rapporteringen kretsat kring polisens agerande samt de amerikanska vapenlagarna.

Tyvärr har vi nog inte sett den sista amerikanska skolskjutningen. Och dessvärre är det förmodligen bara en tidsfråga innan fenomenet dyker upp även i Sverige. Även om våra vapenlagar ser annorlunda ut finns det gott om illegala vapen i Sverige. Och våldsdåd i svenska skolor har vi under senare år haft flera av – exempelvis i Malmö, Eslöv och Kristianstad.

Vi har lärt oss att förknippa de svenska skolattackerna med knivar, yxor och svärd. Dessa vapen är förvisso farliga men kräver närkontakt mellan förövaren och offret. Den dagen någon går in på en svensk skola med ett skjutvapen kan vi få se betydligt fler dödsfall – så som var fallet vid skolmassakrerna i finländska Jokela och Kauhajoki.

Det är naturligtvis en oerhört liten risk att man själv, eller någon i ens närhet, skall falla offer för det som på polisspråk kallas pågående dödligt våld. Men det är även en mycket liten sannolikhet att man skall omkomma i en brand. Ändå övar svenska skolbarn regelbundet på hur de skall agera när brandlarmet går. På samma sätt borde svenska elever få träna på hur de skall bete sig om någon kommer till deras skola i syfte att döda.

I Amerika lär bland annat FBI ut minnesregeln ”run, hide, fight” – fly, göm dig, slåss. När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap informerar om hur svenska medborgare skall bete sig vid exempelvis ett terrorattentat har motsvarigheten i stället kommit att bli ”fly, sök skydd, larma”. Att man som en sista utväg kan behöva slåss för sitt liv är något som vi i Sverige borde prata mer om.

Även en grupp elever kan övermanna en gärningsman om de exempelvis slår till samordnat när förövaren kommer in genom klassrumsdörren. Risken är självfallet stor att de dödas, men risken är ännu större om de bara ber för sina liv. Det vi vet om dessa mördare är att de vanligtvis fortsätter att ha ihjäl oskyldiga till dess att polisen kommer in och skjuter dem till döds.

Men det som skolbarn i första hand behöver lägga på minnet är förstås att fly eller gömma sig. Det sämsta man kan göra är att inte göra något alls. Att ta sig bort från förövaren, bort från skotten eller skriken, är alltid det bästa valet.

Kan man på ett säkert sätt springa ifrån platsen är det att föredra. Men eftersom det inte alltid är möjligt borde elever få lära sig så kallad inrymning – att snabbt ta sig in i ett rum där de kan låsa om sig eller barrikadera dörren. Allt som kan fördröja och försvåra för gärningsmannen kan vara det som räddar ditt liv, därför att polisen då hinner fram.

Från rektorer och huvudmän har det ibland funnits en ovilja att utbilda personalen om pågående dödligt våld av rädsla för att det utåt skall uppfattas som att det finns en konkret hotbild. Men allt fler vuxna i skolans värld har under senare tid fått lära sig mer om dessa situationer. Även elever bör instrueras på ett sätt anpassat för deras ålder.

Genom att ha tränat och då förberett sig mentalt ökar chansen att lärare och elever fattar rätt beslut den dagen det värsta inträffar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.