Våga prata om åldersdiskriminering

Debatt
PUBLICERAD:
En annan oroväckande upptäckt är att endast hälften av svenskarna upplever att yngre och äldre kollegor värderar varandra på samma sätt när det kommer till aspekter som kompetens, kreativitet och prestation, skriver Pia Höök.
Foto: Essity
I en tid då många företag skriker efter kompetens och människor måste jobba högre upp i åldrarna, är det ytterst olyckligt att begränsa utvecklingsmöjligheter utifrån ålder, skriver Pia Höök.

Från och med 2023 flyttas åldersgränsen för pension uppåt med motiveringen att befolkningen blir äldre och äldre och att pensionssystemet måste anpassas och följa med i utvecklingen. Samtidigt visar en omfattande undersökning som vi på Essity låtit TNS Sifo genomföra att såväl arbetsgivare som arbetstagare måste anpassas och utveckla sin syn på ålder, om all erfarenhet och kompetens ska kunna tillvaratas över tid.

När vi lät över tusen sysselsatta personer i Sverige svara på olika åldersrelaterade frågor så framkom en rad tankeväckande föreställningar och erfarenheter. Exempelvis är det endast knappt hälften av svenskarna som tycker att både yngre och äldre medarbetare bör erbjudas samma möjlighet till kompetensutveckling. Därtill upplever många att ledningen resonerar på samma sätt.

Det här utgör ett stort problem i näringslivet. Möjligheten att ta sig an nya roller och uppgifter inom företaget minskar naturligtvis drastiskt för den som inte får chans att lära sig hur. Och i en tid då många företag skriker efter kompetens och människor måste jobba högre upp i åldrarna, är det ytterst olyckligt att begränsa utvecklingsmöjligheter utifrån ålder.

En annan oroväckande upptäckt är att endast hälften av svenskarna upplever att yngre och äldre kollegor värderar varandra på samma sätt när det kommer till aspekter som kompetens, kreativitet och prestation. Vi kan också konstatera vissa brister i den sociala inkluderingen på svenska arbetsplatser, där en del känner att åldern påverkar huruvida man blir inbjuden till kreativa möten och sociala evenemang som gemensamma luncher och ”afterworks”.

Sist men inte minst kan vi fastslå att erfarenhet av åldersdiskriminering är vanligt men samtidigt ett dolt fenomen i svenskt arbetsliv.

Var femte arbetande person i Sverige uppger att hen blivit diskriminerad eller orättvist behandlad på grund av sin ålder. Åldersdiskriminering är också något vanligare bland kvinnor än män. Endast varannan valde att berätta det för någon – och blott fyra procent vände sig till sin HR-chef.

Den här visar att Sverige har en bit kvar innan vi lyckas skapa jämlika och inkluderande arbetsplatser för såväl yngre som äldre medarbetare. Och det är inte bara i Sverige det behöver ske en förändring. Under 2021 utsåg Världshälsoorganisationen (WHO) ålderism som en global utmaning och pratar om den nedsättande synen på äldre som ett utbrett problem runt om i världen. Det här är en utmaning som inte minst näringslivet behöver prata mer om och agera på.

Essits har över 2 000 anställda i Sverige. Vi har en målsättning att skapa en inkluderande arbetsmiljö för alla – en arbetsmiljö där alla medarbetare har likvärdiga förutsättningar att nå sin fulla potential. Vi ska också fortsätta att bidra till kunskap om begränsande normer och hur vi kan arbeta med attityder och beteenden för att säkra ett arbetsliv där all tillgänglig kompetens, engagemang och innovationskraft tillvaratas – oavsett ålder.

Pia Höök

Docent i genus, organisation och ledning och ansvarig för mångfalds-, jämställdhets- och inkluderingsfrågor på Essity

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.