Regeringens nationella plan för transportinfrastruktur innehåller inga pengar till dubbelspår på Värmlandsbanan.
Beskedet mottas med besvikelse av värmländska politiker.
– Värmlandsbanan är en flaskhals och Sveriges högst belastade enkelspår. För att kunna skapa bra kommunikationer och godstransporter mellan Oslo och Stockholm behövs det dubbelspår, säger Stina Höök, ordförande i regionala utvecklingsnämnden, (M).
Jesper Johansson, (MP), ordförande för regionens kollektivtrafiknämnd, håller med.
– För att få till en bra kollektivtrafik, både i Värmland och i stråket Stockholm-Oslo, behövs beslut om dubbelspår.
Påverkansarbete
Den nationella planen sträcker sig tolv år framåt i tiden, mellan åren 2022-2033, med uppgradering vart fjärde år. Justeringar brukar ske.
Om tongångarna är dystra idag, var de ännu dystrare i höstas då Trafikverket lämnade sitt förslag till nationell plan till regeringen.
Sedan dess har Region Värmland, länets kommuner, värmländska riksdagsledamöter och branschorganisationer agerat gemensamt gentemot infrastrukturminister Tomas Eneroth, (S), och krävt att Värmlands prioriteras högre.
Man tycker sig nått framgång i sitt påverkansarbete. I detta inräknas att en utbyggnad av hela sträckan Stockholm-Oslo i alla fall ska utredas, att regeringen lagt till ombyggnad av E18 Valnäs-riksgränsen, att E18-etappen Töcksfors–Bäckevarv ska bli till mötesfri landsväg, att det blir mer pengar till att rusta mindre vägar och att slussarna i Trollhättan moderniseras. Det senare har betydelse för värmländsk industri.
– Både besvikelser och framgångar, säger Stina Höök, som även tror på en utbyggnad av sträckan Framnäs-Högboda på riksväg 61.
Vad ska göras för att Värmlandsbanan ska prioriteras högre, att banan äntligen ska få dubbelspår?
– Nu kom det inte med, men sträckan Stockholm-Oslo ska ändå utredas, vilket är en framgång. Där är det viktigt att vi framhåller Värmlandsbanans betydelse och de brister som finns idag.
– Överlag tycker jag dessutom att vi ska öka den gemensamma planeringen med Norge, det gäller både vägar och järnvägar. På många sätt hänger länderna ihop.
”Satsa på det befintliga”
Som moderat är Stina Höök mycket kritisk till de planer på höghastighetståg som finns mellan landets större städer.
– Skrota dessa planer, de slukar otroliga resurser från det vi borde göra på vårt befintliga väg- och järnvägsnät.
Pengar till mindre vägar positivt
Peter Söderström, kommunalråd Arvika, (S), säger så här om den plan för transportinfrastruktur som hans parti presenterat i regeringsställning:
– Sett till planen hade jag gärna sett en tydligare målsättning runt sträckan Stockholm-Oslo. Ett ökat anslag mot det finmaskiga vägnätet på landsbygden finns dock med och är mycket välkommet.
– Satsningar på riksväg 61 har vi tidigare tryckt på och de återkommer i den regionala trafikplanen. Sträckan mellan Gaterondellen och Graningerondellen hanterar vi i särskild ordning med Trafikverket och regionen för att komma fram med trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
– När det gäller eventuell planskild korsning vid Palmviksrondellen verkar egenfinansiering vara det mest realistiska alternativet. Vi har dock dialogen igång med Trafikverket.
Är nöjda
Regeringen själv är nöjda med planen och pratar om en historisk satsning för utveckling av Sveriges infrastruktur. Totalt fördelas 881 miljarder kronor i planen.
– Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger Tomas Eneroth.