Historiskt sett är Sveriges Nato-ansökan märklig

Debatt
PUBLICERAD:
Man måste tycka att året 2022 måste vara väldigt speciellt i Sveriges historia eftersom det är året då Sverige anser att nu är det faktiskt ett så akut läge att en officiell Nato-ansökan skickas, skriver Robin T Trnovsky.
Foto: Johanna Geron/AP
Om man blickar historiskt så måste det vara ett mycket akut läge, säkert värre än de två världskrigen. Ingen av de tidigare händelserna i Sveriges närområde de senaste 210 åren har ju lyckats bryta Sveriges alliansfrihet, skriver Robin T Trnovsky.

I egenskap av historiker är jag plågad av eller förlänad med att se saker och ting i ett historiskt perspektiv. Om man granskar Sveriges alliansfrihet historiskt, kan man faktiskt undra varför Sveriges regering och riksdag har valt att ansöka om medlemskap i världens största militärallians just i år.

Sveriges ansökan till den stora militäralliansen Nato kan rätteligen kallas både märklig och historisk, eftersom Sverige i stort sett har varit alliansfritt sedan 1810-talet.

Under hela det oroliga 1800-talet plågades Europa av otaliga krig och militära allianser. Tysklands enandeprocess ledde även till att vårt grannland Danmark tvingades avstå områden till Tyskland efter krig. Frankrike förlorade ett stort krig mot Tyskland, varpå stora franska områden annekterades av Tyskland. Krimkriget rasade under åren 1853-56. Men lilla Sverige stod vid sidan av konflikterna och var alliansfritt.

Sedan kom 1900-talet som var ännu värre. När första världskriget bröt ut och den ryska revolutionen inträffade, stod lilla Sverige åter på åskådarplatsen och anslöt sig inte till någon allians. Klockan 11.00 den 11/11 1918 upphörde striderna. Kort efter freden började allianser bildas igen. 1938 annekterade Nazityskland Österrike och i mars året efter hela Tjeckoslovakien. I slutet av 1939 annekterade Tyskland och Sovjet varsin halva av Polen. Därefter erövrades många andra länder.

Men lilla Sverige allierade sig inte med någon och Per Albin Hanssons samlingsregering säkrade fred för den svenska befolkningen. Andra världskriget var en mänsklig tragedi med uppemot 50 miljoner dödade i Europa. Tysklands aggression mot Sovjet kostade drygt 27 miljoner människors liv i Sovjet. De flesta dödade i Sovjet var ryssar och ukrainare. Detta är en skuld som Tyskland aldrig kommer att kunna betala tillbaka till Ryssland och Ukraina. Hur betalar man så många miljontals liv i pengar?

Efter krigets slut började allianser åter blomma, Nato bildades 1949. 1955 svarade östblocket med att bilda Warszawapakten. Men lilla Sverige höll sig utanför allianser, trots Sovjets militära styrka och hot i öst.

1956 kuvade sovjetiska styrkor den ungerska revolten. Och år 1968 invaderade den Sovjetledda Warszawapakten Tjeckoslovakien, varifrån mina föräldrar flydde och hamnade i Sverige. Kalla kriget var riktigt kallt och svenskarna var med all rätt mycket rädda för Ivan i öster. Men lilla Sverige höll sig alliansfritt.

Man måste tycka att året 2022 måste vara väldigt speciellt i Sveriges historia eftersom det är året då Sverige anser att nu är det faktiskt ett så akut läge att en officiell Nato-ansökan skickas. Om man blickar historiskt så måste det vara ett mycket akut läge, säkert värre än de två världskrigen. Ingen av de tidigare händelserna i Sveriges närområde de senaste 210 åren har ju lyckats bryta Sveriges alliansfrihet.

Man ska absolut inte trivialisera Rysslands invasion av Ukraina, men om man blickar historiskt så har man faktiskt inget annat val än att erkänna att det inte är jämförbart med många av de andra stora konflikter, incidenter och krig runt Sveriges närområde de senaste 210 åren. Dessutom är Rysslands militära kraft inte ens i närheten av det forna Sovjet och Warszawapakten, eller Nazityskland för den delen.

Är Sveriges plötsliga Nato-ansökan en överreaktion? Eller är den rätta frågan egentligen: varför sökte inte Sverige militära allianser redan under kalla kriget eller under de två världskrigen eller de andra stora krigen och konflikterna?

Robin T Trnovsky

Entreprenör och fil mag i historia

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.