Släng mindre mat och rädda klimatet

Debatt
PUBLICERAD:
Om du inte hinner äta upp allt förlorar du pengar och dessutom påverkas klimatet negativt när maten odlats, förpackats och transporterats helt i onödan, skriver Annica Sohlström.
Foto: Jeanette Hägglund
Genom att inte slänga mat kan du på ett avgörande sätt bidra till minskad klimatpåverkan, en av vår tids största utmaningar, skriver Annica Sohlström.

I söndags var det världsmiljödagen. Den är viktig eftersom den sätter ljuset på miljö- och klimatfrågorna. Dagen ger oss också möjlighet att anta en utmaning, nämligen att sluta slänga mat. Det är en till synes enkel handling, men det är en avgörande insats för miljön och klimatet. Dessutom kan alla bidra.

Mat och klimat hänger ihop. Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar klimatet och miljön på många sätt, från jord till bord. Genom att ändra vår livsmedelskonsumtion och hur vi hanterar maten kan vi minska utsläppen av växthusgaser och minska belastningen på ekosystemen.

En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp. Den negativa klimatpåverkan maten orsakat när den tillverkades och transporterades blir helt i onödan om den inte till slut hamnar i magen och gör nytta. Vore matsvinn ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.

Här kan alla göra en insats. Genom att inte slänga mat kan du på ett avgörande sätt bidra till minskad klimatpåverkan, en av vår tids största utmaningar.

● Det största matsvinnet sker i hushållen. Svenska hushåll slänger 17 kilo ätbar mat per person och år. Det motsvarar cirka 40 måltider.

● 18 kilo mat och dryck hälls ut i vasken per person och år. Det motsvarar cirka 90 koppar kaffe.

● Sammanlagt blir det cirka 35 kilo mat och dryck per person och år.

● För en familj på två vuxna och två barn handlar det om cirka 140 kilo fullt ätbar mat som slängs varje år.

● Oftast är det frukt, grönsaker, bröd och matrester som blir matsvinn. Kaffe, te och mejeriprodukter är det vi oftast häller ut i vasken.

Vill du minska ditt matsvinn kan du tänka på det här.

Handla lagom mycket och ta hand om det du har: Behöver du handla när det är mängdrabatt? Om du inte hinner äta upp allt förlorar du pengar och dessutom påverkas klimatet negativt när maten odlats, förpackats och transporterats helt i onödan. Kom ihåg att rester är enkelt, snabbt och gott. De kan hålla minst en vecka i kylen och kan värmas upp flera gånger om de förvaras i kylskåp däremellan. Frys in om du inte hinner använda maten i tid. Nästan allt går att frysa in, till och med mjölk.

Förvara maten rätt: En bra temperatur i kylskåpet är plus 4 grader Celsius, medan minus 18 grader Celsius är lagom i frysen. Tänk på att olika livsmedel ska förvaras på olika sätt. Äpplen mår bäst i kylskåpet medan gurkan bör vara i rumstemperatur.

Använd dina sinnen: Titta, lukta och smaka. Ofta går mat bra att äta fast den passerat bäst före-datum. Mjölk håller till exempel mycket längre efter bäst före-datum än vad många tror. Utmana dig själv och våga smaka på något du tror är gammalt. Nästan alltid går det bra att äta och dricka, då slipper du slänga maten.

Det är dags att vi värderar maten högre och tar hand om den.

Annica Sohlström

Generaldirektör på Livsmedelsverket

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.