Ny bredbandsstrategi krävs för nästa digitala fas

Debatt
PUBLICERAD:
Det behöver skapas förutsättningar för att vår digitala infrastruktur fungerar också i samband med extremväder eller andra former av samhällsstörningar, skriver Mikael Ek.
Foto: Erik Norrhede
Med andra ord är vi långt ifrån färdiga med vår bredbandsutbyggnad bara för att en stor del av befolkningen är anslutet till ett bredbandsnät, skriver Mikael Ek.

Sveriges senaste bredbandsstrategi kom år 2016. En strategi som då, för sex år sedan, hade högt ställda mål som skulle skapa goda förutsättningar för att göra Sverige till en digital nation i världsklass. Men digitaliseringen går rasande fort och precis som med sex år gamla mobiltelefoner eller programvaror så har strategin blivit omodern och behovet av utbyte är stort.

Det största bekymret med den tidigare bredbandsstrategin är att den i huvudsak tar fasta på hur stor andel av Sveriges befolkning som ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025. Enligt Post- och telestyrelsens senaste bredbandsstatistik, som släpptes nyligen, så har totalt 96 procent av Sveriges befolkning tillgång till snabbt bredband. Nedbrutet på länsnivå så är motsvarande siffra för Värmland 96 procent.

Med andra ord är det lätt att få uppfattningen om att Sverige är i hamn med vår bredbandsutbyggnad men tyvärr stämmer inte detta. För under de sex år som gått sedan strategin kom så har omvärlden förändrats i rask takt och det digitala samhällets behov av uppkoppling är i dag större och mer komplext än tidigare. Med andra ord är vi långt ifrån färdiga med vår bredbandsutbyggnad bara för att en stor del av befolkningen är anslutet till ett bredbandsnät.

Behovet av en ny bredbandsstrategi drivs på av i huvudsak tre omvärldsfaktorer.

1. Mer än bara hus behöver en anslutning i det moderna digitala samhället

En strategi behöver staka ut framtiden. Faktum är dock att vi redan nu ser hur behovet av uppkoppling är större än bara anslutningar till byggnader. Det kan lika gärna vara maskiner eller åkrar som har behov av snabb realtidsuppkoppling för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter inom exempelvis jordbruket.

2. Säkerhetsläget ökar behov av robust och redundant bredbandsinfrastruktur

Allt fler delar av samhället kräver en fungerande uppkoppling för att fungera – även vid kris. Det behöver skapas förutsättningar för att vår digitala infrastruktur fungerar också i samband med extremväder eller andra former av samhällsstörningar. I dag finns en medvetenhet om detta i branschen men även offentlig sektor måste förstå behovet av att landets digitala infrastruktur inte bara behöver finnas på plats – den måste vara robust också.

3. Samhällets rådighet över samhällskritisk infrastruktur har aldrig varit viktigare

Internet är i dag den viktigaste kommunikationskanalen för förmedling av nyheter och samhällsinformation. Men trots att frågan om nätneutralitet och öppna nät varit högt upp på den politiska agendan såväl i EU som USA så lyser den mer eller mindre med sin frånvaro i Sverige. Även svenska politiker måste engagera sig i frågan och värna tillgången till ett öppet och neutralt internet utan påverkan från enskildas intressen.

Sammanfattningsvis är Sverige i stort behov av en ny och uppdaterad bredbandsstrategi som stakar ut färdvägen framåt. En bredbandsstrategi är ett viktigt verktyg för oss i branschen men framför allt för alla kommuner i Värmland och resten av Sverige som behöver förstå den nationella målbilden för att sedan kunna bryta ner den på lokal och regional nivå.

Sex år är lång tid i digitala sammanhang. Just därför är det hög tid att det fattas ett beslut om att uppdatera den nationella bredbandsstrategin för att Sverige inte tappar fart i arbetet med att vara ett digitalt land i världsklass.

Mikael Ek

Vd för Svenska Stadsnätsföreningen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.