Martin Berg: Energipolitik utan konsekvensanalys

Signerat | Ukrainakriget
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
När Khashayar Farmanbar på en presskonferens härförleden redogjorde för läget för energiförsörjningen varnade han för den kommande vintern, skriver Martin Berg.
Foto: Christine Olsson/TT
Många företag uppger att de inte kan investera på grund av elbrist och allt fler uppger att de själva ska investera i infrastruktur för att undvika elbrist, skriver Martin Berg.

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) har sagt att det är den havsbaserade vindkraften som är framtiden. Den ska ersätta den utfasade kärnkraften, komma till rätta med den växande effektbristen i södra Sverige och klara av elutbudet åt en industri som ska ställa om de kommande årtiondena.

Tråkigt då att vi har ett glapp på minst tio år innan de första havsbaserade vindparkerna kommer på plats. Redan i dag är kötiderna på näringsdepartementet för att få tillstånd att undersöka kontinentalsockeln för havsbaserad vindkraft minst två år. Sedan ska parkerna tröskas igenom miljötillståndsprocesserna, och en miljöbalk, som varken tar hänsyn till effektbristen eller den gröna omställningen.

Det planeras inte heller för någon planerbar kraft i Södra Sverige trots att det är det som myndigheten Svenska kraftnät efterfrågar. Man vill ha el som är förutsägbar och som kan stötta systemet. Kraftvärmen skulle kunna hjälpa till men ägarna vågar inte investera. Den politiska risken är för stor, uppger man.

Det finns visserligen gott om el i norra Sverige men den kan inte transporteras eftersom det är för trångt i näten. Därför har norra Sverige knappt märkt av prisstegringarna i söder. Svenska kraftnät har sagt att man ska bygga ut stamnätet men inte heller det lär ske de närmsta åren och i framtiden lär Norrland själva behöva elen för de stora planerade gröna investeringarna.

Samtidigt förvärras läget så klart av Rysslands krig i Ukraina. Än så länge har den ryska gasen kunnat flöda tämligen fritt men frågan är hur länge till. Ryssland har nyligen stängt leveranserna till Polen och Bulgarien. Stryps gasen kommer det att smitta av sig direkt på södra och mellersta Sverige.

Förtroendet för den svenska energiförsörjningen är så klart rekordlåg. Många företag uppger att de inte kan investera på grund av elbrist och allt fler uppger att de själva ska investera i infrastruktur för att undvika elbrist.

När Khashayar Farmanbar på en presskonferens härförleden redogjorde för läget för energiförsörjningen varnade han för den kommande vintern. ”Mycket sannolikt kommer vi se en vintersäsong som liksom denna kantas av höga el-, gas- och drivmedelspriser”.

Lösningen? Det är hushållen som ska energieffektivisera och investera i ”nya värmesystem istället för en ny altan”, uppgav Farmanbar. Samtidigt försöker regeringen muta kommuner för att invånarna ska acceptera vindkraft på deras bakgård.

Återigen slås man av denna brist på konsekvensanalys. Om vi gör x nu hur påverkar det y sen? Under en tidsperiod om 20 år stängdes sex (fyra sedan 2015) stycken kärnreaktorer med en effekt om 4 000 megawatt av politiska skäl. Samtidigt började Tyskland avveckla sin planerbara kärnkraft, bygga ut den icke planerbara vinden och solen och öppnade en checkkredit hos Gazprom.

Det fanns tecken, det fanns tendenser, det fanns skäl till varsamhet med det energisystem vi en gång hade – men som nu aldrig kommer igen. (SNB)

Martin Berg

Journalist med fokus på äganderätt och näringslivsfrågor

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.