Svenskar som köper kokain dödar oskyldiga

Debatt
PUBLICERAD:
De som drabbas hårdast av våld i denna del av kedjan är fattiga bondefamiljer som får direktiv att odla kokabuskar och att leverera kokablad till en ytterst måttlig betalning från kartellerna, skriver Anders Heimer.
Foto: Scott Dalton/AP
Svenskar som köper kokain är medskyldiga till en mängd våldshandlingar som dödar oskyldiga från produktionen i Sydamerika via krigshandlingar mellan drogkarteller ända fram till konsumtionsledet, skriver Anders Heimer.

En del av de senaste årens debatt i Sverige har handlat om kriminella gäng, det våld som pågår mellan grupperna och som påverkar omgivande samhälle och hur myndigheterna ska kunna bekämpa dessa grupper. Det är en viktig diskussion och med de fruktansvärda brott som begås har vi stora problem i Sverige.

Det som tyvärr inte har kommit fram i debatten är den kraftiga stimulans till våld som själva efterfrågan på droger som exempelvis kokain skapar. Svenskar som köper kokain är medskyldiga till en mängd våldshandlingar som dödar oskyldiga från produktionen i Sydamerika via krigshandlingar mellan drogkarteller ända fram till konsumtionsledet.

Drivkraften för alla våldshandlingar som begås från produktionsled genom alla handelsled fram till slutkonsumenterna är just benägenheten hos konsumenterna i det sista ledet att betala ett mycket högt pris för drogen. Den betalningsviljan, som skapar en stark efterfrågan, leder till ett stort lidande hos människor som tvingas in i produktion eller hantering av drogerna från produktionen fram till konsumtionsledet.

Under en del av min vardag med utbildning och rådgivning till kooperativa bondegrupper som odlar kaffe och kakao i södra Colombia kommer problematiken med den starka efterfrågan på kokain och dess följder fram tydligt. I det colombianska samhället deltar både narkotikakartellerna, enskilda personer inom polis och militär samt politiska ledare i droghandeln.

De som drabbas hårdast av våld i denna del av kedjan är fattiga bondefamiljer som får direktiv att odla kokabuskar och att leverera kokablad till en ytterst måttlig betalning från kartellerna. Om de inte följer order så väntar avrättningar eller annat våld mot familjemedlemmar.

Längs vägen mot slutkonsumenterna väntar andra led på att tjäna pengar på handeln. Med talrika exempel från Mexiko illustreras styrkan i våldet som följer kokainets väg till köparna. På många platser i sydvästra Mexiko bedömer lokalbefolkningen att de inte kan välja utan att även lära de yngsta att hantera vapen. Ofta hotar de kriminella grupperna att tortera eller döda familjemedlemmar om man inte ger fritt spelrum för handeln längs smuggelvägarna.

Produktionen av kokain har ökat kraftigt i Colombia på senare tid. Det beror både på bristen på annan försörjning och på den ökande efterfrågan bland människor i den rikare delen av världen. Kokainet fortsätter att strömma in i Nordamerika och mot Europa. Detta driver bara i Mexiko ett blodigt krig som har lett till över 300 000 döda sedan år 2006.

Spelar det någon roll om det svenska samhället, både det offentliga och det civila samhället, agerar tydligt med ett förebyggande arbete mot användning av droger i samband med nöjesliv eller stora idrottsevenemang som SM-final i ishockey?

Sverige behöver på alla nivåer komplettera arbetet med att bekämpa gängkriminalitet med ett förebyggande arbete riktat direkt till människor som köper droger som kokain. Saklig information om det våld och de skador som köpen av droger leder till i produktions- och transitländerna måste användare av droger i sociala sammanhang som idrottsarrangemang och fester behöva bli påminda om och förstå vilket lidande de åstadkommer för många oskyldiga människor.

Både det civila samhället genom folkbildning och myndigheter behöver arbeta mer fokuserat för att köpare av droger ska få hela bilden inpräntad om hur enskilda köp bidrar till ett stort lidande och risk för att bli dödad som oskyldig.

Anders Heimer

Agronom, rådgivare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.