Inför avgift för språktolkar

Debatt
PUBLICERAD:
Regionerna i Sverige har stora administrativa kostnader till följd av språktolkning i Sverige. Kostnader som annars skulle kunnat gå till stärkt vård för alla, skriver Ljubica Jasic Modin med flera.
Foto: Peter Bäcker
Att begära en egenavgift för de som vistats i Sverige under en längre tid, erbjudits SFI men ändå behöver språktolk vid vårdkontakt är därmed inte orimligt, skriver Ljubica Jasic Modin med flera.

Sverigedemokraterna har i många regioner föreslagit att införa en avgift för patienter som behöver språktolk trots att de befunnit sig i landet under lång tid. Skattebetalare, vårdpersonal och patienter ska inte betala för individers bristande språkkunskaper. Därför föreslår vi avgift för språktolk i de fall man erbjudits SFI under en längre tid och ändå behöver språktolk.

En språktolk innebär ytterligare ett led i kommunikationen. Fler led i en kommunikation kan innebära risk för brister i kommunikationen. När det dessutom sker mellan olika språk så innebär det att man ökar risken för missar i kommunikationen.

Språktolkning är inte en optimal lösning. Språktolkning innebär inte en fullgod patientsäkerhet. Men är en lösning som kan behövas ifall man inte talar eller förstår god svenska. Rätten att ha tolk ska förstås finnas. Det vi talar om är att införa en egenavgift.

Regionerna i Sverige har stora administrativa kostnader till följd av språktolkning i Sverige. Kostnader som annars skulle kunnat gå till stärkt vård för alla – oavsett vad för språk man talar. Satsningar på vård och på vårdpersonal.

I Sverige i dag förekommer på många områden extra avgifter när man som patient har kontakt med vården. Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att avgifter får tas ut, och att regionerna har egen bestämmanderätt kring dessa. Regionernas dokument kring avgifter är stora och berör en mängd olika områden; öppenvård, slutenvård, hjälpmedelsavgifter, avgifter för intyg och så vidare. Allt detta har alla rätt till, men måste betala för. Att hälso- och sjukvårdslagen inte nämner avgift för tolk ser vi inte som att det inte finns ett utrymme för avgiften. Många andra åtgärder som det tas ut avgift för nämns inte heller.

Att begära en egenavgift för de som vistats i Sverige under en längre tid, erbjudits SFI men ändå behöver språktolk vid vårdkontakt är därmed inte orimligt.

Det är också ett starkt incitament för att lära sig svenska och bli en del av samhället. Det är även ett viktigt steg för att stärka en god patientsäkerhet. Att patienter själva behärskar det svenska språket är en viktig förutsättning för att de ska kunna vara delaktig i den egna vården.

Naturligtvis föreslår Sverigedemokraterna inte att införa kostnaden för språktolkning för nationella minoriteter, eller i de fall man på grund av funktionsnedsättning, ålder eller medicinska skäl inte kunnat lära sig svenska – eller förlorat sina språkkunskaper.

Därtill behöver vi ha en bättre översikt över kostnaderna som tolkningen medför. För en god styrning finns det också goda skäl att se vilka språk som kräver tolk i större omfattning. En god styrning är viktig oavsett vad man har för uppfattning om egenavgifter vid språktolkning.

För Sverigedemokraterna

Ljubica Jasic Modin (SD)

Regionråd i Region Värmland

Niclas Nilsson (SD)

Gruppledare och regionråd i Region Skåne

Marlen Ottesen (SD)

Regionråd i Region Skåne

Johan Wifralius (SD)

Regionråd i Region Skåne

Petter Nilsson (SD)

Gruppledare, Region Västerbotten

Ingvar Jonsson (SD)

Regionråd i Region Västmanland

Heikki Klaavuniemi (SD)

Regionråd i Västra Götalandsregionen

Samuel Godrén (SD)

Regionråd i Region Jönköpings län

Anton Berglund (SD)

Gruppledare i Region Sörmland

Richard Svensson (SD)

Gruppledare i Region Östergötland

Martin Kirchberg (SD)

Regionråd i Region Kalmar län

Britt-Mari Canhasi (SD)

Sjukvårdspolitiker i Region Stockholm

Fredrik Trygg (SD)

Gruppledare, Region Dalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.