Alex Vårstrand: Borgerligheten bör bli mer som Boris

Signerat
PUBLICERAD:
Johnson har konsekvent vägrat att rätta sig efter tabloidmedias, politiska motståndares och även i några fall partivänners krav på avgång, skriver Alex Vårstrand.
Foto: Jessica Taylor/UK Parliament via AP
Men det är ändå något uppfriskande med en ledare till höger om mitten i politiken som står stadigt även när vinden blåser som hårdast, skriver Alex Vårstrand.

Vi närmar oss valrörelse och med det kommer mediestormar. Johan Pehrsons ”skandal” om aktieinnehav i ett säkerhetsbolag är antagligen bara början. Någon som varit bra på att hantera sådana stormar är Storbritanniens Boris Johnson.

Debatten om Partygate rasar just nu i brittisk press. Under pandemin tillät Boris Johnson ett antal fester på Downing Street 10. Att premiärministern agerat fel är uppenbart, och bör betraktas som ett underkännande av hans egen regerings lockdown-strategi under pandemin. Men det är ändå något uppfriskande med en ledare till höger om mitten i politiken som står stadigt även när vinden blåser som hårdast.

Johnson har konsekvent vägrat att rätta sig efter tabloidmedias, politiska motståndares och även i några fall partivänners krav på avgång. Han har gett en pliktskyldig ursäkt, och menar nu att det är dags att röra sig vidare. Han beter sig lite grann som en svensk socialdemokrat, med andra ord, som även de har en nästan magisk förmåga att överleva kris. Genom att inte vara skräckslagen inför tanken av ett par jobbiga tidningsrubriker kan man komma långt.

Svensk borgerlighet skulle kunna lära sig av Boris Johnsons krishantering. Med mer partilojalitet och lite is i magen så går det mesta att ignorera och sedan ta sig förbi, det gick ju exempelvis utmärkt för Anders Ygeman efter IT-skandalen.

Två svenska politiker går att jämföra med Boris Johnson. Det är Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L). De är båda mer personliga politiker, som inte räds att använda mer informell kommunikation gentemot väljarna. De har även båda nyligen befunnit sig i liknande problem, om än inte alls av samma magnitud.

Johan Pehrsons exempel med hans ägarskap i ett säkerhetsbolag, samtidigt som hans parti förespråkar (sedan långt före han tillträtt som partiledare) mer ordningsvakter, är ett relativt tamt exempel men också ett tecken på vad som antagligen väntar framöver. En framgångsrik meningsmotståndare kommer angripas, på både mer och mindre hederliga vis.

Desto svårare har det varit för Ebba Busch. Efter hennes uttalanden efter påskkravallerna var det många politiska vänner som snabbt vände henne ryggen och indirekt stärkte kraven från vänstern på hennes avgång. Krav som de alltid haft, eftersom Busch är en högerprofil med stort förtroende och som stärkt Kristdemokraterna, men som de nu försökte trycka igenom under mediestormen.

Det är inte heller enda gången som Ebba Busch utsatts för liknande drev, med liknande resultat. Lyckligtvis så stod hon pall för trycket, även trots att till och med vissa partivänner spelat med i dramatiken och tagit avstånd.

Som uttrycket heter: Har du inget gott att säga, så säg inget alls. Mediestormar, särskilt när de är obefogade, kan och bör oftast avvisas. Stå hellre stark och rör dig vidare, oavsett om skandalen handlar om dig eller din vän. Här finns det lärdomar att hämta från både Boris Johnson och socialdemokratin.

Alex Vårstrand

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.