Bajsbråket: Tolv år lång konflikt – efter gigantisk avloppsläcka på Anders mark

Publicerad:
I april 2010 upptäckte Anders Carlsson en stor avloppsläcka på hans mark utanför Fagerås. Efterspelet mellan honom och kommunen pågår fortfarande. Foto: Lisa Olaison

Avloppsledningen brast och 2 500 kvadratmeter av Anders Carlssons mark fylldes av bajsvatten.

Det ledde till att han och kommunen hamnade i en konflikt – som pågått i tolv år.

– Jag har mått jättedåligt.

Göran Carlsson och hunden Asaja visar vägen ned till den lilla viken i Fageråsån. Det var här hans bror Anders Carlsson, som bor kvar i deras barndomshem, upptäckte katastrofen en aprildag för tolv år sedan.

Ledningen som sträcker sig genom hans mark transporterar avloppsvatten från Fagerås till Kils kommunala reningsverk. Varje dygn pumpas mellan 75 och 90 ton genom röret.

Eftersom ingen hade varit nere vid ån på hela vintern, och med tanke på den syn som mötte Anders Carlsson den där vårdagen, uppskattar han att läckaget måste ha pågått i flera månader.

Totalt var en yta på ungefär 50 gånger 50 meter täckt av avloppsrester. Det motsvarar 2 500 kvadratmeter, en kvarts hektar eller en halv fotbollsplan.

– Det var ett berg av skit, säger Anders Carlsson.

Processen har varit tung för Anders Carlsson. ”Jag har mått jättedåligt. Hela familjen, företaget och allt har blivit lidande”, säger han.
Processen har varit tung för Anders Carlsson. ”Jag har mått jättedåligt. Hela familjen, företaget och allt har blivit lidande”, säger han. Foto: Lisa Olaison

Det var fjärde gången ledningen brast på hans mark, men så här illa hade det aldrig gått förut. Och det var ändå bara början.

– Själva olyckan var en olycka, men det här är uppsåt.

Han syftar på Kils kommuns sanerings- och restaureringsarbete.

Eller som han tycker: Den ofärdiga saneringen, den obefintliga restaureringen och den uteblivna tillsynen av det egna arbetet. Han anser att miljöavdelningen borde ställt hårdare krav på saneringen och återställningen.

”Borde varit återställt”

Anders Carlsson återhämtar sig från en skada han ådrog sig i skogen i vintras och kan inte följa med ut och visa NWT sina marker. I stället agerar Göran Carlsson guide.

– Det här borde ha varit återställt, säger han och visar bland annat en stenbädd och en trasig vägtrumma som lämnats i skogen.

  • Efter läckaget skulle ledningen förses med ett larm, men enligt Göran Carlsson hade inget monterats så sent som 2014. Kommundirektören Jan-Olov Ragnarsson kan inte svara på om det skett nu: ”Enligt uppgift finns det flödesmätning och rutiner för hur kontroller ska utföras. Efter den uppkomna skadan så justerades rutinerna.”
    Efter läckaget skulle ledningen förses med ett larm, men enligt Göran Carlsson hade inget monterats så sent som 2014. Kommundirektören Jan-Olov Ragnarsson kan inte svara på … Foto: Lisa Olaison
  • Göran Carlsson anser att Kils kommuns saneringsarbete orsakade stor skada på hans brors mark och att kommunen inte tagit ansvar för att återställa miljön.
    Göran Carlsson anser att Kils kommuns saneringsarbete orsakade stor skada på hans brors mark och att kommunen inte tagit ansvar för att återställa miljön. Foto: Lisa Olaison
  • Åkern förstärktes för att maskinerna skulle kunna ta sig ned till ån. Tolv år senare ligger stenresterna kvar.
    Åkern förstärktes för att maskinerna skulle kunna ta sig ned till ån. Tolv år senare ligger stenresterna kvar. Foto: Lisa Olaison

Men allra värst tycker bröderna är det jobb som gjordes nere vid vattendraget. Här grävdes en kanal genom en udde för att öka flödet så att avloppsresterna skulle sköljas undan.

Platsen har tidigare varit en oas för familjen. Ett ställe där det fiskats och firats skolavslutningar.

Nu är den förstörd.

Kort efter att läckaget upptäcktes skickade Kils kommun in en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen. I den står ingenting om att gräva vid ån.

Anders Carlsson tycker att det är solklart att kommunen i och med det gjort sig skyldig till ett miljöbrott.

  • Åns strand och udden var tidigare en plats för skolavslutningar och annan rekreation. Nu går det inte längre att ta sig till udden utan att vada i det bruna vattnet.
    Åns strand och udden var tidigare en plats för skolavslutningar och annan rekreation. Nu går det inte längre att ta sig till udden utan att vada i det bruna vattnet. Foto: Lisa Olaison
  • Kils kommun högg ned Anders Carlssons skog för att skapa en väg för maskinerna. Ingen ersättning har betalats för virket ännu eftersom frågan är en del av de pågående förhandlingarna.
    Kils kommun högg ned Anders Carlssons skog för att skapa en väg för maskinerna. Ingen ersättning har betalats för virket ännu eftersom frågan är en del av de pågående förhan… Foto: Lisa Olaison

Anders Carlsson och kommundirektören Jan-Olov Ragnarsson signerade en handskriven överenskommelse i april 2010. I det sista stycket står det med skrivstil:

”Vidare så ersätter Kils kommun de extrakostnader som uppstår”.

Men de har fortfarande inte kommit överens om hur stor ersättningen ska vara. Anders Carlsson vill bland annat att kommunen ska ersätta honom för minskad produktion och för arbete han själv utfört efter saneringen.

Han tycker det är smärtsamt att allt tagit så lång tid.

– Jag har mått jättedåligt. Hela familjen, företaget och allt har blivit lidande.

Det handlar mindre om att få tillbaka pengar han förlorat och mer om att kunna lägga allt bakom sig och gå vidare i livet.

– Det blir gött när det blir klart. Jag vill ha det här ur världen.

Hela familjen, företaget och allt har blivit lidande.
Anders Carlsson

Inte överens

Numer företräds Anders Carlsson av civilingenjören Mats Karlsson, som han fått kontakt med via sin revisor.

Han har träffat Jan-Olov Ragnarsson, men tycker inte att parterna har närmat sig varandra.

Mats Karlsson är Anders Carlssons ombud i förhandlingarna med Kils kommun. Han tycker bland annat att kommunens miljöavdelning brustit i tillsynen av saneringsarbetet.
Mats Karlsson är Anders Carlssons ombud i förhandlingarna med Kils kommun. Han tycker bland annat att kommunens miljöavdelning brustit i tillsynen av saneringsarbetet. Foto: Lisa Olaison

Viktigast tycker Mats Karlsson är att Anders Carlsson inte ska bli ansvarig för eventuella miljöskador som upptäcks i framtiden. Kils kommun vill att han ska skriva under ett avtal som innebär att skadorna efter avloppsläckan är slutreglerade.

Parterna förbinder sig att inte komma med ytterligare krav i framtiden”, går att läsa i det senaste avtalsförslaget.

I miljöbalken står det att ”den som bedriver eller bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört en skada eller olägenhet ansvarar för att avhjälpa dessa till de upphör”.

– Risken med att skriva på nu är att det landar på Anders att åtgärda om det uppstår en grov förorening, säger Mats Karlsson.

Men någon sådan risk finns inte, enligt Jan-Olov Ragnarsson.

– Nej, för det fanns inga föroreningar kvar 2010. Uppstår en ny skada är det ett nytt case, säger kommunchefen.

Uppstår en ny skada är det ett nytt case.
Jan-Olov Ragnarsson

Han hänvisar till de vattenprover som tagits och som visat att föroreningarna från läckaget är borta.

Jan-Olov Ragnarsson har själv besökt platsen och sett skadorna skogen och stenarna som ligger kvar på åkern. Men han vill inte svara på frågan om han anser att kommunen återställt miljön.

– Vi har försökt göra en uppgörelse med honom sedan 2010.

Hur ser du på att det tagit så lång tid?

– Det är tråkigt.

Kils kommundirektör Jan-Olov Ragnarsson säger att han tycker att det är tråkigt att ärendet dragit ut så på tiden.
Kils kommundirektör Jan-Olov Ragnarsson säger att han tycker att det är tråkigt att ärendet dragit ut så på tiden. Foto: Helena Karlsson

Hade kommunen kunnat sköta processen annorlunda?

– Det finns många som hade kunnat sköta den här processen annorlunda.

Vad hade kommunen kunnat göra?

– Jag tycker vi har gjort så mycket som vi kan.

Hur ser du på att Anders Carlsson anser att grävjobbet vid ån utgör ett miljöbrott?

– Något sådant framfördes inte 2010.

Artikeltaggar

FageråsJan-Olov RagnarssonKils kommunMiljöSamhälle

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare