Hungerkris drabbar kvinnor hårdast

Debatt
PUBLICERAD:
Khublata Regar (till vänster) kämpar för kvinnors rättigheter i Potlan, Rajasthan i Indien.
Foto: Anurag Banerjee
Återigen drabbas redan utsatta kvinnor värst av en kris. Inför mors dag på söndag vill vi uppmärksamma världens kvinnor och påminna om att inga globala framsteg kommer att nås utan jämställdhet, skriver Malin Flemström.

Förutsättningen för utveckling är ett jämställt samhälle där alla får komma till tals och hela befolkningens potential används. Tyvärr har vi nu en värld med många kriser där utvecklingen på flera områden går bakåt, inte framåt. Och i kriser brukar även jämställdheten försämras. 60 procent av alla som lever i hunger är kvinnor, och det är de som drabbas hårdast av ekonomisk nedgång. Patriarkala strukturer förstärks ytterligare i kriser, våld i hemmet tenderar att öka och kvinnors rättigheter kränkas.

Det globala livsmedelssystemet riskerar nu att kollapsa, något som kommer påverka även kommande generationer, och då flickor och kvinnor som mest. Hela generationer riskerar att födas in i ett underläge med en brantare uppförsbacke än sina föräldrar att nå självförsörjning. Och vem får mat sist i familjer som lever utan tillräckligt med mat? Flickan.

En flicka som lever i hunger och fattigdom blir ofta gravid tidigt, innan hennes kropp är färdigvuxen, och hon föder ett barn som är undernärt redan från tiden i mammans mage. Om barnet är en flicka ammas hon kortare tid än sina bröder. Hon får äta sist och minst i familjen. Hon måste hjälpa till hemma istället för att gå i skolan. Hon tvingas in i äktenskap, och den onda cirkeln upprepas.

Förutsättningarna för en bra start i livet börjar redan i magen. Med tillgång till rätt näring för gravida, och kunskap om näringsrik mat för små barn, samt tillgång till rent vatten och sanitet, kan mammor göra så att barn växer upp till friska och välutvecklade individer.

Rätt näring för gravida kvinnor och små barn, tillgång till vård, kunskaper om amning och kost under den första tiden av ett barns liv har visat sig spela en avgörande roll för barns möjligheter att växa, utvecklas och kunna lämna fattigdom bakom sig. Sedan år 2000 har barnadödligheten i världen halverats genom att allt fler länder kunnat säkerställa detta för sin befolkning.

Den starka kopplingen mellan jämställdhet och fattigdomsbekämpning är i dag välkänd. När kvinnor får inflytande fattar de beslut som gynnar hela samhället. De ser till att skolor och infrastruktur byggs där det behövs, att samhället prioriterar vård och hälsa för alla, och de ser till att flickor får gå i skolan precis som pojkar. De investerar pengarna de tjänar i familjen vilket på sikt gynnar hela samhället.

För att få ett slut på världshungern måste vi börja med jämställdhet. Alla mammor måste få kunskaper om sina rättigheter för att kunna utkräva dem. Alla kvinnor måste få fatta beslut som rör familjen, men också beslut som rör hela samhället. Då kommer utveckling ske på andra områden av bara farten.

Malin Flemström

Vd, The Hunger Project Sverige

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.