Hundar har som bekant ett behov och nöje av att få springa lösa. Öva apportering, leka med andra hundar eller bara känna friheten av att inte alltid behöva gå i koppel.
En del av året råder så kallat hundförbud vilket innebär att du inte får släppa lös din hund, i skog och mark, om du inte har full kontroll över hunden. Detta för att inte störa de vilda djur som nu får ungar. Just nu råder hundförbud.
I Karlstad har kommunen ordnat en liten inhägnad vid Brigadmuseet. Den är så liten att jag inte ens vill kalla den för rastgård. Den passar kanske för de allra minsta hundraserna.
På I2-skogen vid Södra och Norra Sanna, de stora fälten vid skjutbanan, finns ett större inhägnat område där man har betande får under sommarperioden. Den inhägnaden har varit ett perfekt ställe för oss som har större hundar. Här har våra hundar kunnat springa lösa utan att bryta mot hundförbudet. Nu kommer dock snart fåren att släppas ut där och då har vi inte längre någon tillräckligt stor rastgård för våra fyrbenta vänner.
I Karlstad finns ca 7 000-8 000 hundar så behovet av minst en större rastgård är mycket stort. Kommunen har ju de senaste åren byggt igen de flesta grönområden nära centrum men det finns dock några tänkbara alternativ: fältet söder om stora skjutbanan, östra delen av Gubbholmen eller varför inte den kastplan vid södra delen av Norra fältet? Där finns staketet redan uppsatt. Fler tänkbara ställen finns.
Jag har förstått, efter yttrande av vissa kommunalpolitiker och samtal med några av kommunens tjänstemän, att kunskapen om och känslan för våra hundars och hundägares behov är något begränsad. Det är dags att ställa upp nu.
Jag ställer gärna upp med råd och anvisningar om så behövs, annars finns det många duktiga hundmänniskor att vända sig till här i Karlstad.
Pengar till alla möjliga projekt tycks inte var något problem för kommunen så varför inte ställa upp för ”det bästa hos människan”, nämligen hunden?
P-G Thunström
Hundägare och hundvän