"Som att stiga in i en 1700-talsbubbla” ‒ anrika gården bjuder på unik tidsresa

Konst
PUBLICERAD:
Karin Åberg Waern välkomnar besökarna in i en 1700-talsbubbla. På von Echstedska gården visas en pampig gård med långa anor och hur livet där kunde te sig i 1700-talets slut.
Foto: lisa olaison nwt
På lördag öppnas dörren till 1700-talet. För det är då som von Echstedska gården utanför Säffle öppnar för säsongen, med en alldeles ny basutställning.
– Det ska vara som att stiga in i en 1700-talsbubbla, säger Karin Åberg Waern.

Tidsmaskinen är ställd på åren kring 1770 och du är inbjuden att åka med. Karin Åberg Waern, utställningschef på Värmlands museum, är vår guide och hon ger en rundvandring i en storslagen byggnad.

– Von Echstedska gården är en fantastisk 1700-talsgård som är unik på många sätt. Den har en väldigt symmetrisk utsida, med dubbla flygelpar, som karolinerherrgård, men i kontrast med det har den en insida med dessa fantastiska interiörmålningar, som är unika i landet. Det finns målningar i alla rum i princip, säger Karin Åberg Waern.

Direkt innanför dörren inser besökaren att den här gården är något extra. Originalmålningarna är både variationsrika och detaljrika. Johanna Henriksen och Karin Åberg Waern från Värmlands museum har mycket att berätta redan här.
Foto: lisa olaison nwt

Unik rikedom

I stora salen finns bibliska motiv, i hallen jaktscener, i matsalen slingrar blomster... till och med på det magnifika utedasset (!) finns målningar, bland annat ett porträtt av herrgårdsparet.

– Det unika är att det är så rikt, men också att det finns kvar, säger hon om målningarna, som i flera fall under århundradena gömts under senare tillkomna lager.

Bengt von Echstedt och hans första fru Christina Catharina är avporträtterade på gårdens magnifika utedass. Det rikt dekorerade avträdet med flera fjölar är så speciellt att det till och med hamnat i Nationalencyklopedin.
Foto: lisa olaison nwt

Kunde hamnat på Skansen

Men inte heller att själva gården står där så stolt på tunet i Smedbyn är så självklart som det kan tyckas. Både förfall och bevarar-iver kunde gett historien en annan riktning.

– Nordiska museet slog sina lovar runt gården och funderade på att köpa den och flytta den till Skansen.

Istället blev det Värmlands museum som blev ägare i slutet av 30-talet.

Namnet ”von Echstedtska gården” kom till först på 50-talet, berättar Karin Åberg Waern. ”Det hade den aldrig hetat förut, utan då hette den Smedbyn.”
Foto: lisa olaison nwt

– Då var den i så dåligt skick att de tänkte att det enda som gick att göra med den var att hugga upp den till kaffeved.

Tack och lov blev det inte så, utan på 50-talet inleddes istället restaureringen, då gården började återställas till hur den såg ut på 1700-talet.

En lantgård i rokoko

Den nya basutställningen tar ett stort steg i samma riktning. Nu är det ännu mera 1700-tal i 1700-talsgården.

Det broderade brudtäcket är ett ”pangnummer” tycker Karin Åberg Waern. Det är från 1774 och mycket vackert.
Foto: lisa olaison nwt

– Det finns många berättelser om gården, men vi försöker samla ihop dem från första tiden, säger Karin Åberg Waern.

Nya gamla föremål har lånats in från museets samlingar och då är det perioden från 1760-tal till 1780-tal, som är i fokus.

Ett tennfat tillverkat i Karlstad på 1780-talet är ett av föremålen som lyfts fram i basutställningen.
Foto: lisa olaison nwt

– Sen kom ju gustavianska stilen och empiren och det har vi försökt plocka bort. Det är en lantgård i rokoko och det är den tiden vi försökt lyfta fram och vi har varit ganska stränga!

Ett eget universum

Nytt i basutställningen är också att perspektivet breddats.

Det här var en del av en jättestor lantgård, ett stort företag, med stora åkrar och flera torp och pigor, drängar och gårdsfogde som bodde här också. Det var som ett universum för sig själv som rymde många människor.

— Karin Åberg Waern, utställningschef på Värmlands museum

– Vi försöker rymma fler berättelser. 1959, när gården öppnade, var fokus mycket på Bengt Echstedt. Hustrun kom lite i skymundan och alla människor som funnits på gården. Det är en viktig del i det nya - att vi visar att det var fler människor som levde och verkade på gården, men också att vi ser gården som en helhet. Det här var en del av en jättestor lantgård, ett stort företag, med stora åkrar och flera torp och pigor, drängar och gårdsfogde som bodde här också. Det var som ett universum för sig själv som rymde många människor.

I fruns sovrum står en ”skrattstol” - så kallades den här stolmodellen och tittar du noga på stolsryggen ser du varför.
Foto: lisa olaison nwt

Tre års arbete

I tre år har arbetet med den nya basutställningen pågått, bland annat med hjälp av 1700-talsexperten Lars Sjöberg. Viktiga ledtrådar ger också bouppteckningarna efter byggherreparet.

– De ger en väldigt bra uppfattning av vad som fanns här.

Uppemot 200 historiska föremål finns nu i huset, alltifrån en gunghäst till en fiffig kökssoffa med vändbar rygg.

Fiffig möbel: soffryggen kan vändas så att soffan vetter åt andra hållet, utan att man behöver kånka och lyfta runt hela möbeln.
Foto: lisa olaison nwt

Trendigt 1770

En del av föremålen är dåtidens moderniteter. Det här var exempelvis en tid då möblerna blev mobila: istället för tunga eller till och med väggfasta möbler flyttade nu nätta och lätta pjäser in, som det eleganta sybordet i dam-gästrummet.

Tryckta kattun-tyger, blåvitt kompaniporslin från Kina och spegellampetter är andra trendföremål från tiden.

– Och gafflar var en nyhet som började komma då! Om man ska på fest har man ofta med egna i ett litet fodral, berättar Karin.

En välanvänd trähäst blir en påminnelse om att gården inte alltid varit ett museum. Gården har haft många invånare genom tiderna.
Foto: lisa olaison nwt

In i 1700-talsbubblan

Målsättningen är att levandegöra historien:

– Det vi vill med hela den här gården är att det ska vara som att stiga in i en 1700-talsbubbla när man kommer hit. Inte bara i gården utan i hela gårdsmiljön, säger Karin Åberg Waern.

Målet är därför att också trädgården ska återställas till ursprungligt skick. En ny plan har tagits fram för detta tillsammans med landskapsarkitekten Kolbjörn Waern.

Johan Lindström och Johan Roman (ej i bild) arbetar med att återställa stenmurarna vid gården
Foto: lisa olaison nwt

En trädgårdsmästare har anställts och den berömda apelgården har växt ‒ dubbelt så många äppelträd finns där nu och just nu blommar det vackert i denna genbank.

Också byggnadsvård i form av fönsterrenovering och renovering av stenmurar pågår i sommar. Även fasader och tak har setts över.

Frossa i 1700-talet

Säsongen som nu drar igång ska rymma både sedvanliga visningar och en särskild dag då det riktigt ska frossas i 1700-tal. Den 16 juli blir det tidstypisk musik, klädprovning av 1700-talsmode och chans att lära sig de allra trendigaste danserna ‒ av anno 1770-tal. Och vem vet, kanske kommer då de bananliknande tygkuddarna som vilar på en stol i herrgårdsfruns sovrum till användning.

– Det här är höftkuddar. Midjan skulle vara smal, men höfterna breda, säger Karin Åberg Waern och visar hur de knyts fast med snören kring midjan.

Kroppsidealen har varierat: det här är inga leksaksbananer, utan höftkuddar som 1700-talskvinnor använde för att fylla ut höfterna. ”Midjan skulle vara smal , men höfterna breda.”
Foto: lisa olaison nwt
Fakta

Von Echstedtska gården

Von Echstedtska gården byggdes mellan 1762 och 1764.

Den ligger i Smedbyn i Kila socken, i Säffle kommun, och ägs av Värmlands museum. Sedan 1964 är den klassad som byggnadsminne.

Gården byggdes av Bengt von Echstedt (1723-1794) och hans hustru Christina Catharina Herwegh (1718-1780). Han var en pensionerad jurist, hon en välbärgad brukspatronänka från Filipstadstrakten.

Von Echstedtska gården öppnar för säsongen lördagen den 28 maj. Fram till 19 juni öppet på helgerna, från 24 juni till 14 augusti öppet tisdagar-söndagar, sedan helgöppet fram till 18 september.

I anslutning till gården finns ett café och under säsongen arrangeras flera temadagar, bland annat fönsterrenoveringens dag den 29 maj, midsommarfirande och en särskild 1700-talsdag den 16 juli.

Den pampiga karolinergården ger ett stramt intryck från utsidan, men inuti blommar den ut med vackra interiörmålningar och spännande föremål från 1700-talet.
Foto: lisa olaison nwt
Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.