Direkt från Europaparlamentet
Det ska inte vara störst subventioner som avgör om ett företag lyckas eller inte, skriver Ilan De Basso.
I en orolig tid ökar EU sina ansträngningar att bli mindre beroende av omvärlden. Det skulle kunna stärka vår ekonomiska motståndskraft, men risken är att viljan att styra och reglera glider över i protektionism. Det skulle vara dåligt för Sverige och Europa.
Det är i industripolitiken som trenden är tydligast. Det finns förslag om att flytta hem produktion av vissa varor och att luckra upp reglerna för statligt stöd till företag. Subventioner kan vara berättigade men medför i regel också stora problem. Inte minst kan det här spela stor roll för svenska jobb.
Att göra det lättare att subventionera företag i EU skulle särskilt gynna stora länder som Frankrike och Tyskland. De har råd att lägga stora pengar på statligt stöd på ett sätt som vi inte kan, vilket skulle kunna undergräva vår industris konkurrenskraft. Det ska inte vara störst subventioner som avgör om ett företag lyckas eller inte. Det borde vara dess innovationskraft och kvaliteten på verksamheten, vilket många svenska företag också är bevis på. Den svenska exportindustrins framgångar ger jobb i hela landet.
Det är den modellen som hotas om den protektionistiska trenden i EU får fortsätta. I slutändan kan det innebära att det är staters vilja och förmåga att hålla näringslivet under armarna som också avgör var jobben hamnar.
I en orolig tid är lösningen inte att sluta sig, utan att utforska alternativ och fortsätta på öppenhetens väg. Svaret är inte protektionism, utan att sprida riskerna och inte vara beroende av enskilda leverantörer.
Ett exempel på det är bristen på halvledare som bland annat tvingat både Volvo och Scania att pausa sin produktion det senaste året. EU-kommissionen vill åtgärda problemet och har lagt ett förslag som bland annat ger EU-länder möjlighet att stödja nya halvledarfabriker med enorma summor.
Det kan vara en del av lösningen, men risken är att miljardrullningen istället skapar överkapacitet och fabriker som bara överlever med hjälp av skattepengar. I ett läge då våra hushåll kämpar med rusande elpriser och välfärden kräver stora investeringar tycker jag att det vore oansvarigt.
I mitt uppdrag som Europaparlamentariker kommer jag att förhandla den här lagstiftningen. Då kommer jag arbeta för att skapa rätt incitament för företag att investera i halvledarfabriker i Europa utan att lägga bördan på skattebetalarna. Jag kommer också träffa svenska företag för att få en fördjupad förståelse för hur halvledarbristen påverkar dem och jobben.
Lösningen ska inte vara företagsbidrag i hundramiljardersklassen, utan att sprida riskerna och importera halvledare och komponenter från fler länder. Vi måste få till mer halvledarproduktion i Europa, men EU-förslaget är alltför enkelspårigt.
Politiken måste agera i en orolig värld men svaret bör inte vara protektionism och isolering. Öppenhet och handel med omvärlden byggde Sverige och Europa starkt. Jag är övertygad om att det kommer göra det också i framtiden.
Ilan De Basso
Europaparlamentariker (S)