Tillgodose barns rättigheter i rättsprocessen

Debatt | Val 2022
PUBLICERAD:
I de fall där barn har fått komma till tals är det budskap barnen förmedlar ofta tydligt. Om barn berättar att de utsatts för våld måste vuxna ta det på allvar, skriver Sven-Erik Alhem och Monica Ekström.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Barn är en särskilt sårbar grupp. Det krävs därför att såväl domstolar som andra myndigheter gör allt som krävs för att fatta beslut som är förenliga med barnkonventionen, skriver Sven-Erik Alhem och Monica Ekström.

FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, har varit lag i Sverige i drygt två år. Trots detta ser vi varje dag hur dessa rättigheter kränks. Det gäller inte minst alla de barn som utsätts för brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 2021 sammantaget 24 310 misshandelsbrott mot barn under 18 år. Frågan vi ställer oss är hur många av dessa barn som fick både adekvat information om vilka rättigheter de har samt om vilken hjälp och stöd de kan få genom hela rättsprocessen?

Att barn får möjlighet att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem är en grundläggande del av barnkonventionen. Såväl svenska som internationella studier visar att barns delaktighet kan vara av särskild betydelse för ett barn som upplevt våld eller annan utsatthet i familjen.

Studier visar att barn kan lämna trovärdiga och tillförlitliga uppgifter om övergrepp de utsatts för redan från tre års ålder. I de fall där barn har fått komma till tals är det budskap barnen förmedlar ofta tydligt. Om barn berättar att de utsatts för våld måste vuxna ta det på allvar.

Om barn säger nej till att träffa en förälder så betyder det att de inte vill träffa föräldern. I sådana fall där ett barn till exempel uttryckt sig ogilla att bo tillsammans med en förälder som utsatt barnet för brott beaktas barnets egen vilja i mycket låg utsträckning eller i värsta fall inte alls. Barns egna berättelser uppfattas allt för ofta som icke trovärdiga, framförallt om barnet är under 12 år.

FN:s barnrättskommitté, som övervakar efterlevnaden av barnkonventionen, har återkommande kritiserat Sverige för att barnkonventionens artikel 3 och principen om barnets bästa inte efterlevs fullt ut. För att detta ska vara möjligt måste en prövning om barnets bästa göras. Artikel 3 har en nära koppling till artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att höras. FN:s barnrättskommitté menar att artiklarna kompletterar varandra på så sätt att artikel 3 handlar om att förverkliga barnets bästa och artikel 12 om tillvägagångssättet för att lyssna till barnets åsikter och beakta dem.

Av ställningstaganden i domar och i återkommande rapporter framgår att det förekommer brister när det gäller att tillgodose barnets rättigheter fullt ut i rättsprocessen. För att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda anser vi att högre krav måste ställas på de utredningar som görs och att rättsprocesser där barn är inblandade måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv.

Inför riksdagsvalet 2022 har Brottsofferjouren i ett manifest klargjort nödvändiga förbättringar för att stärka brottsoffers rättigheter. Vi anser att det är viktigt att det under hela det rättsliga förfarandet måste finnas ett bemötande som skapar trygghet och tillit både för brottsoffer, vittnen och anhöriga.

Barn är en särskilt sårbar grupp. Det krävs därför att såväl domstolar som andra myndigheter gör allt som krävs för att fatta beslut som är förenliga med barnkonventionen. För att en domstolsprocess ska vara rättssäker utifrån ett barnrättsperspektiv behövs en kunskapshöjning hos alla dem som möter barn så att barnets rätt till delaktighet blir en självklar del och genomsyrar hela det rättsliga förfarandet från början till slut.

Barn inom rättsväsendet är ofta i en mycket utsatt situation och barnrättsperspektivet i såväl utredningar som i rättsprocesser behöver stärkas. Barnet ska skyddas i processen, inte från processen.

Sven-Erik Alhem

Förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige

Monica Ekström

Vice förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.