Hundratusentals svenska barn har frusit hemma på grund av elpriserna

Debatt | Ukrainakriget
PUBLICERAD:
Värst av allt är att nästan en tredjedel, hela trettio procent, av de som har hemmavarande barn har sänkt värmen så att de har tvingats frysa, skriver Arvid Hallén.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Betydande delar av vår effektiva kärnkraft har lagts ned. Tillförseln av ny planerbar elproduktion har inte hållit jämn takt, skriver Arvid Hallén.

Under den gångna vintern har de höga energipriserna varit ett hett debattämne. Diskussionen har huvudsakligen kretsat kring orsakerna till prisuppgången, och hur situationen bör lösas. Detta är naturligtvis mycket viktiga spörsmål.

Samtidigt har frågan om vad den dyra elen faktiskt innebär för vanliga svenska hushåll tyvärr hamnat i skymundan. I april lät Oikos därför Sifo genomföra en bred enkätundersökning för att kartlägga hur många svenskar som på grund av de höga elpriserna har tvingats sänka värmen i sin bostad.

Resultatet är inte munter läsning. Totalt uppgav tjugotre procent av de svarande att de för att spara el har sänkt värmen i bostaden så mycket att de frusit. Värst av allt är att nästan en tredjedel, hela trettio procent, av de som har hemmavarande barn har sänkt värmen så att de har tvingats frysa. Det innebär att under den gångna vintern har hundratusentals svenska barn frusit i sina egna hem.

Varför tvingas nästan varje fjärde medborgare frysa i sitt eget hem – i ett av världens rikaste länder? Svaret är att Sveriges energipolitik under lång tid har varit ansvarslös, kortsiktig och misskött. Betydande delar av vår effektiva kärnkraft har lagts ned. Tillförseln av ny planerbar elproduktion har inte hållit jämn takt. Och framöver kommer elbilar och grön industri att leda till ett ökat elbehov.

Rysslands brutala invasion av Ukraina har ställt den redan bekymmersamma situationen på sin spets. Sveriges elpriser är kopplade till Tysklands elpriser, och Tysklands elproduktion är beroende av rysk gas. Om Putinregimen ställer in gasleveranserna till Tyskland, som man redan gjort mot Polen och Bulgarien, kommer elen att bli ännu dyrare också i Sverige.

Läget vore mindre allvarligt om inte också Tyskland hade bedrivit en rödgrön energipolitik, och av ideologiska skäl genomfört en förtida nedläggning av den tyska kärnkraften. Men det är tyvärr precis vad man har gjort.

Den senaste tidens dystra utveckling illustrerar dels faran med att bedriva en utopisk snarare än en nykter energipolitik, och dels hur snabbt stigande priser på basala nödvändigheter drabbar vanligt folk.

Lyckligtvis har det blågula blocket en rimlig lösning på problemet: en nysatsning på toppmodern svensk kärnkraft. Med en sådan politik skulle Sverige återigen kunna bli självförsörjande på billig fossilfri el, och dessutom kunna exportera ett överskott till våra olyckliga tyska kusiner.

Det skulle leda inte bara till betydande säkerhetspolitiska fördelar – och betydande exportintäkter – utan vore också ett kostnadseffektivt sätt att bekämpa klimatförändringarna. Med tillgång till stora volymer av ren, billig och försörjningssäker el underlättas även elektrifieringen av fordonsflottan – vilket därtill skulle mildra konsekvenserna av de höga drivmedelspriserna.

Sist men inte minst skulle en sådan energipolitik en gång för alla se till att inga svenska barn skulle behöva frysa på grund av höga elpriser. För varje svensk politiker som sätter vanliga svenskars välfärd främst, borde det i sig vara tillräckligt skäl för att införa en förnuftig energipolitik.

Vid valet i september har du chans att sätta stopp för de rödgrönas orimliga energipolitik. I ett konservativt Sverige är ett varmt och gott hem inte en klassfråga.

Arvid Hallén

Programansvarig, Oikos

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.