Inger Enkvist: Lärarutbildningen håller inte måttet

Signerat
PUBLICERAD:
Däremot har han inte hittat något samband mellan modern pedagogisk utbildning och höga resultat hos eleverna, skriver Inger Enkvist.
Foto: Berit Roald/NTB Scanpix/TT
Vi bör alltså förkorta och göra mer relevant dagens ineffektiva och oattraktiva lärarutbildning, skriver Inger Enkvist.

Det talas i dag om skattehöjningar för att förstärka försvaret. Innan man höjer skatter, borde man först se över lågeffektiva och dyra statliga åtaganden och dit hör lärarutbildningarna, Sveriges till omfånget största professionsutbildning på universitetsnivå med i runda tal 40 000 lärarstuderande, 3 000 anställda universitetslärare varav 175 professorer i pedagogiska ämnen och dessutom doktorander och administratörer Det går att samtidigt höja kvaliteten och sänka kostnaderna.

En prognos säger att Sverige kommer att sakna minst 40 000 lärare år 2033. Vi vet från Statistiska centralbyrån att många sökande till lärarutbildning har svaga meriter. Det räcker med godkänt betyg från gymnasieskolan, ett E, för att vara behörig. Speciellt många lärarstuderande avbryter sin utbildning, och ungefär 1 av 5 färdigutbildade slutar efter första året. Det finns runt 40 000 lärarutbildade personer i arbetsför ålder som har lämnat skolan. Vi har brister både i skolan och i lärarutbildningen och både i kvalitet och i kvantitet.

Världens förmodligen mest kände utbildningsekonom, Eric Hanushek, pekar på att den viktigaste faktorn för god utbildningskvalitet är lärarna. Länder med goda utbildningsresultat lockar studenter med goda studieresultat till lärarbanan. Däremot har han inte hittat något samband mellan modern pedagogisk utbildning och höga resultat hos eleverna.

Detta borde ju ses som en ”bomb” och föranleda åtgärder. Vi bör alltså förkorta och göra mer relevant dagens ineffektiva och oattraktiva lärarutbildning och samtidigt göra skolorna till attraktiva arbetsplatser för att locka studenter med goda ämneskunskaper.

Gissningsvis skulle dagens lärarutbildning inte ha överlevt om den inte vore en monopolverksamhet. I dag måste blivande lärare gå den statliga lärarutbildningen och skattebetalarna måste betala skatt. När nu bristerna är uppenbara, borde alla politiska partier slåss om att göra en lärarutbildningsreform till sin profilfråga. Varför sker det inte?

Att det riktas uppmärksamhet mot friskolor och inte mot dyr och ineffektiv lärarutbildning och mot illa fungerande kommunala skolor, kan bara ses som desinformation. Här kommer några förslag för förbättrad svensk lärarutbildning:

● För att säkra en miniminivå hos blivande lärare bör alla göra ett inträdesprov i svenska språket, engelska och matematik.

● För att höja lärarnas skicklighet och status bör kraven på kunskaperna i undervisningsämnet höjas för flera kategorier lärare.

● Den praktiskt pedagogiska utbildningen förläggs till en skola och skärs ner till ett år. Den blivande läraren arbetar halvtid, studerar andra lärares lektioner och läser samtidigt kortare kurser om läroplaner, betygssättning, barn- och ungdomspsykologi och skoljuridik. Didaktik studeras praktiskt i samarbete med handledare i ämnet.

● Året avslutas med en skriftlig tentamen i lärarens undervisningsämnen samt ett praktiskt undervisningsprov i en av de grupper den lärarstuderande haft under året.

● De blivande lärarna får lön under året, vilket torde locka fler studenter till yrket.

Vi behöver en ny lärarutbildning nu. (SNB)

Inger Enkvist

Professor emerita i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.