Intervju Filippa Mannerheim: Skolan glömde hur man lär ut till barn

Signerat
PUBLICERAD:
Det är ju inte så att de här F-eleverna plötsligt höjer sig. Det handlar bara om dokumentation, säger Filippa Mannerheim.
Foto: Marcus Gustafsson
Förr byggde skolan på stegvis inlärning. I dag är det huller om buller, stort och smått. Eleverna hinner inte befästa sin kunskap, säger Filippa Mannerheim.

Filippa Mannerheim är gymnasielärare i svenska och historia. I debatten om skolan har hon gjort sig känd som en stark förespråkare för traditionell undervisning men också som kritiker av det hon kallar marknadsskolan. Förra året kom hennes bok ”Konsten att undervisa – en bok om lärarens hantverk” ut på Gothia förlag.

Varför behövde du skriva en bok om traditionell undervisning?

– Därför att jag ser hur dagens skola tappat erfarenheter som fanns i den tidigare skolan. Det handlar inte om nostalgi. Jag gick i en bra skola men jag skrev boken för att dagens elever också ska gå i en bra skola. Vissa saker fungerade bättre då och jag tycker det är dumt att inte ta den kunskapen med sig. Om till exempel alla elever inte lär sig läsa i dagens skola kan vi ju titta på hur man arbetade under den period nästan alla lärde sig att läsa.

Vad är det mer specifikt som du menar att svensk skola har tappat?

– Vi har tappat förståelsen för hur man lär ut till barn och vi har glömt hur en novis lär sig. Förr byggde skolan på stegvis inlärning. I dag är det huller om buller, stort och smått. Eleverna hinner inte befästa sin kunskap.

– Varför brukade det ta två veckor för lärare att rätta ett prov? Dels hade de nog en del att rätta, men det handlade också om att de använde sig av ”glömskekurvan”. Det är bra att låta det gå två veckor för då har eleverna hunnit glömma bort och när läraren delar ut proven och talar om svaren så väcks kunskaperna igen och befästs i minnet. Sådana metoder lärare jobbade med tidigare var inte bara för att det var bekvämt eller så man alltid gjort. Det fanns i regel en tanke.

Du har kritiserat det du kallar marknadsskolan. Vill du avskaffa det fria skolvalet?

– Nej, det fria skolvalet tror jag är viktigt att ha kvar. Det borde inte behövas. Vi borde kunna känna som i Finland att det blir bra oavsett var våra barn går i skola. Men det kan vi inte i dag och därför måste det fria skolvalet vara kvar så att vi kan byta bort dåliga skolor. Däremot tror jag att vi måste bli av med koncernskolorna som levererar skitdålig undervisning.

Går det att bli av med de stora koncernerna utan att inkräkta på det fria skolvalet?

– Ja, vi kan bli av med dem genom att reglera. Om politiken till exempel säger att på en så här stor skola ska det finnas ett så här stort bibliotek, eller på så här många elever ska det finnas så här många specialpedagoger. Då kommer avarterna inte kunna tjäna samma stora pengar.

– Man kan reglera saker som klasstorlekar, lärartjänster, planeringstid, resurspersonal med mera. Då kommer vi få bort många av de vinstdrivande huvudmännen eftersom de har obehöriga lärare som delar ut produktuppgifter till eleverna. I de stora koncernerna jobbar man med mycket progressiv politik. Det är billigt. Traditionell undervisning däremot är mycket mer resurskrävande. Det kostar pengar.

Är regleringen av marknadsskolan enligt din mening den viktigaste reformen som behövs?

– Ja, annars blir det svårt att förändra. Samtidigt vet jag att det finns politiska låsningar och att det finns flera andra saker vi skulle kunna ändra imorgon. Om vi till exempel kunde plocka bort F-gränsen skulle det lösgöra eoner av tid för lärare. För många av oss lärare handlar hela maj månad om omprov och kompletteringar för att få elever godkända.

– Det är dessutom bara papperstigrar. Det är ju inte så att de här F-eleverna plötsligt höjer sig. Det handlar bara om dokumentation. Om det hade gått att sätta relativa betyg som 1:or eller 2:or skulle det frigöra tid och tillåta eleverna att gå vidare. Men politikerna förstår inte problematiken.

Varför tror du att politiken inte förstår?

– De avfärdar lärarnas röster. Det gäller från alla politiska håll. Som lärare blir man klappad på huvud trots att vi sitter med så mycket kunskap. Det anses så oviktigt vad vi tycker. Jag tror inte politiken kan lösa skolans utmaningar utan att lyssna mer på de som jobbar i verksamheten.

Hur reagerar du när du hör om hur svenska elever tvingas att använda hörselkåpor i klassrummen?

– Den intressanta frågan är varför elever frågar efter hörselkåpor. Ett skäl är att klasserna är för stora. Vi har ofta 30 elever istället för 20. Ljudvolymen blir snabbt för hög. Det handlar också om att vi har en norm om inkludering i klassrummen. Förr plockade man ut de tre eller fyra elever som stökade. Nu ska de sitta kvar bland de andra. Jag kan förstå att de eleverna som faktiskt vill lära sig något då ber om hörselkåpor.

– Det vi ska vara medvetna om är att med sådana anpassningar frångår vi konceptet om vad undervisning är. Det blir ingen klassrumssituation. Om alla sitter med hörselkåpor avskärmas vi från varandra. Det är svårt som lärare att påkalla uppmärksamheten hos en elev som har hörselkåpor. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.