Felaktig information om ångest

Jag är mycket förvånad över att sjukvården och Sveriges Psykologförbund använder den nya tidens överförenklade beskrivning av ångest, skriver Ulf Hjelm.

Sjukvårdens information om ångest förvånar På Vårdguiden 1177 kunde man i februari 2022 läsa följande om ångest: ”Syftet med ångest är egentligen överlevnad. Ångesten ger dig extra energi, så att du skulle kunna springa snabbt och försvara dig eller fly undan ett hot. Det är den extra energin som du upplever som ångest.” Citatet följdes av rubriken ”Hjärnan kan inte skilja på verkliga hot och rädsla”. Vårdguiden skriver också att ”Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest”.

Den här teorin om ångest har fått stort genomslag i samhället. Teorin återfinns i böcker och på webben hos institutioner och frivilliga organisationer. Psykologiguiden Ung är exempelvis en ny webbplats som sedan 2021 administreras och faktagranskas av Sveriges Psykologförbund. Där beskrivs ångest så här:

”Ångest finns av en anledning. Evolutionärt sett har ångest varit helt avgörande för mänsklighetens överlevnad. I dag är det andra faktorer som drar igång systemet.

Det är en svindlande tanke, men faktum är att vi människor levt majoriteten av mänsklighetens historia på savannen, under bar himmel och ibland vilda djur. Om det inte varit för kroppens (hjärnans) självutlösande alarmsystem hade vi aldrig överlevt. Vi hade blivit uppätna av lejon, förgiftats av ormar och växter, svultit eller fryst ihjäl.

Men tack vara förmågan att känna oro och ångest lärde vi oss successivt att hantera faror och överraskningar samt att planera hur vi skulle undvika dessa: 'Vad ska jag göra om ett vilt djur rusar emot mig? Hur samla och spara mat så vi inte svälter?' Så när ett vilt djur väl rusade fram ur buskarna var vi redo, hade tänkt hur vi skulle agera. Och tack vare det ökade adrenalinpåslaget, som såg till att mer blod pumpades ut i våra armar och ben, kunde vi bättre mobilisera energin, bli starkare, få mer kraft att hantera (slåss eller springa ifrån) – och därmed överleva”.

Jag är mycket förvånad över att sjukvården och Sveriges Psykologförbund använder den nya tidens överförenklade beskrivning av ångest.

Andras forskning och eget behandlande arbete som psykolog har lärt mig något annat. Ångest kan vara livshotande och mycket farlig, särskilt impulsiv och depressiv ångest. I grundskolan lärde jag mig att andra faktorer än ångest var helt avgörande för mänsklighetens evolutionära överlevnad, som homo sapiens skapande av enkla redskap, samverkan i grupp, rörlighet över kontinenterna, framväxten av storhjärnan, människans vaksamhet, kommunikationsförmåga, språkutveckling samt förmågan att analysera och dra slutsatser.

Under psykologutbildningen lärde jag mig också att ångest, rädsla, oro och försiktighet är olika spänningstillstånd som får olika effekter i människans hjärna. Ångest är ångest, och oro är oro. Ångest är sällan rädsla eller oro som känns i kroppen. Även lindrig eller tillfällig ångest kan få skadliga effekter på sikt.

Modern psykologisk forskning har också visat att människan direkt kan skilja mellan olika affekter. Inget talar för att människans hjärna normalt inte kan skilja på verkliga hot och rädsla.

Ulf Hjelm

Barnpsykolog, leg psykolog