Hur kan en pappersfiber leva längre och hjälpa oss att lösa både klimatkrisen och problemet med plast i haven?
Det har Karlstadsforskaren Björn Sjöstrand, 34, fått pris för att ta reda på.
– Jag får göra någonting som jag är nyfiken på, men jag får också den här industrikopplingen. Det känns verkligen superkul!
I dag kan pappersfibrer återanvändas mellan fem och sju gånger. Men Björn Sjöstrands forskning kan bidra till att det blir uppemot 25 gånger i stället.
– Grundbulten i all min forskning och all motivation är hållbar utveckling och omställningen från en linjär ekonomi till en cirkulär med återvinning av material, säger han.
Fossila material bidrar till klimatkrisen och orsakar stor skada i världens hav när ofattbara mängder plast hamnar där.
Löser ”megaproblemet”
– Jag och mina kollegor på Karlstads universitet angriper ett stort globalt problem med hjälp av skogen som råvara. Vi vill försöka konkurrera ut fossilbaserade plaster med till exempel pappersbaserade material.
Han fortsätter:
– Det är en ganska viktig del av lösningen på det här megaproblemet vi står inför.
Mängder av material måste börja göras av förnybara källor i stället för fossila, för att få bukt med klimatkrisen. Men det räcker inte, enligt Björn Sjöstrand.
– Vi kan inte slösa med resurserna, även om resurserna är ”gröna”, för då blir de inte gröna.
Han säger att det behövs material som både är förnybara, går att återvinna och som bryts ner.
– Kombinationen av inte nedbrytbara material och linjär ekonomi gör att vi får de här plastbergen i haven.
Studerar pappersfiber
Hans egen forskning handlar om hur förnybara material från skogen ska räcka ännu längre genom att han studerar något som kallas förhorning.
Vad går din forskning ut på?
– Att försöka förstå hur cellulosa beter sig när man blöter ner det och torkar det och blöter ner det och torkar det.
Att bli blöta och torka om vartannat gör att pappersfibrerna genomgår något som kallas förhorning – de blir hårdare och stelare, precis som en gammal disktrasa som använts om och om igen.
Om forskarna lär sig hur förhorningen fungerar kan det leda till produkter som blir starkare och vars material går att återvinna mycket fler gånger än i dag. Det gör det också lättare att göra så kallade nanomaterial, produkter som är gjorda av pappersfibrer i grunden, men mer ser ut som plast.
Hur långt fram i tid de här genombrotten ligger är svårt att säga, enligt Björn Sjöstrand.
– Om det är två år eller tio år, det vet vi inte riktigt, men det är väldigt hett i industrin nu.
Det projekt han jobbar i har upparbetad kontakt med Billerud Korsnäs, vilket gör att han ganska snabbt kan prova sina egna teorier.
”Superbra chans”
Nu har han fått ett pris för unga forskare från Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfond på 400 000 kronor för att forska om just förhorning. Pengarna bekostar arbetstid för forskningen.
– Det är en superbra chans för mig personligen, men också för verksamheten. Vi får mer forskning inom vårt kärnområde, som också är knutet till hållbar utveckling, och jag kan använda de här grejerna även när jag undervisar mina studenter.