Större medborgarinflytande över arkitekturen

Vi vill uppdra åt Sveriges riksarkitekt att lägga fram förslag på hur större hänsyn kan tas till medborgarnas preferenser avseende arkitektur, skriver Viktor Wärnick.

Gemene man är inte emot att det byggs – däremot hur det som byggs ser ut. Det som byggs idag är generellt sett präglat av vad stadsbyggnadskontoren och arkitekterna vill se, snarare än vad medborgarna efterfrågar. Därför vill vi uppdra åt Sveriges riksarkitekt att lägga fram förslag på hur större hänsyn kan tas till medborgarnas preferenser avseende arkitektur.

Enligt Sifo vill 70 procent av svenskarna helst bo i hus som ser ut som de som byggdes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Samtidigt byggs väldigt få sådana projekt i dag. Detta föranleder att allt fler motsätter sig såväl nyproduktion som renovering av bostäder med motivet att det som planeras inte tilltalar. När politiken inte är lyhörd nog upplevs alltså att det bara kvarstår ett medel – att överklaga.

I dag har det till följd av överklagandeproblematik blivit betydligt svårare att genomföra byggprojekt i vissa kommuner och stadsdelar än i andra. Det tar i genomsnitt 10 år att bygga ett flerfamiljshus, bland annat till följd av utdragna överklagandeprocesser.

Möjligheten att överklaga myndighetsbeslut är viktig och utgör en grundläggande demokratisk princip. Samtidigt som möjligheten att överklaga kan föranleda att projekt försenas och fördyras eller rent av förhindras – vilket vi tror kan förebyggas genom att medborgarna ges större inflytande över arkitekturen.

Det som byggs i dag är generellt sett präglat av vad stadsbyggnadskontoren och arkitekterna vill se, snarare än vad medborgarna efterfrågar. Vi är av uppfattningen att det är möjligt att tillgodose medborgarnas vilja i större utsträckning, till exempel genom undersökningar av vilka stiluttryck som uppskattas och vad som önskas i olika områden. Om detta görs i inledningsfasen av ett projekt så blir det möjligt att tidigt ta hänsyn till medborgarnas vilja och därmed torde motståndet mot projektet senare i processen minska.

Ett sådant arbetssätt skulle på ett effektivt sätt kunna förena ett ökat medborgarinflytande med en snabbare och smidigare tillståndsprocess. Landets riksarkitekts uppdrag är i dag att samordna frågor om arkitektur och gestaltad livsmiljö i Sverige. När vi bildar en moderatledd regering i höst avser vi att ge riksarkitekten ett tydligt tilläggsuppdrag – att se över och lägga fram förslag på hur större hänsyn kan tas till medborgarnas preferenser avseende arkitektur vid nybyggnation och renovering.

Moderaterna tar inte ställning för någon särskild stilform; istället anser vi att det är medborgarnas generella önskemål som bör väga tyngst. Processen från idé till färdigt projekt måste bli smidigare och kortare. Det skulle medföra flera positiva effekter. Bostäder skulle färdigställas snabbare och dessutom skulle det göra fler projekt lönsamma och därmed bidra till ännu fler bostäder.

Viktor Wärnick (M)

Bostadspolitisk talesperson