Gåshud och klassiker-bus när Rackstadmuseet hyllar jubilerande konsthantverkare

En pigg hundraåring med stark framtidstro fyller Rackstadmuseet i sommar.

– Nu är världen orolig, men finns världen om hundra år tror jag att Arvika konsthantverk också finns – och Rackstadmuseet med, säger Margareta Björkäng Eriksson, ordförande i jubilerande Arvika konsthantverk.

På jubileumsutställningen ryms både tradition och nytänk och bus med staken därtill – Taserudsstaken, alltså.

På lördag, den 14 maj, är det invigning av sommarens storsatsning på Rackstadmuseet och självaste landshövdingen kommer för att hålla invigningstalet.

– Det är den nivån vi rör oss på, för det är en stolthet att få visa en sån här utställning. Det är en manifestering att få visa hundra år med Arvika konsthantverk, hur det förändrats och påverkat och följt samhället, säger museichefen Anneli Strömberg.

Maja lyfts fram

Konsthantverket hålls högt i Arvika och Arvika Konsthantverks historia började redan den 15 mars 1922. En grupp lokala konsthantverkare gick ihop och bildade förening, med konstnären Maja Fjaestad som en av de ivrigaste initiativtagarna.

Hon blev också föreningens första ordförande och blev kvar vid klubban i hela 26 år! Nu blickar hon ut från ett stickat porträtt på utställningen.

– Jag tror hon hade varit väldigt nöjd, med att hennes idéer har förvaltats så väl. Det är fantastiskt att grundidén håller än, säger Birgitta Nordström, textilhantverkare och en av dem som arbetat med utställningen.

Den är uppdelad i två avdelningar: en tillbakablickande och en nutida.

Rundvandring genom tiden

I den förstnämnda görs fyra historiska nedslag, där miljöer byggts upp som de kunde sett ut i hantverksbutiken 1922, 1947, 1972 och 1997.

– Man gör en vandring genom decennierna, säger Hannes Trygg, som är intendent på museet.

Medlemmarna som skapat miljöerna har inspirerats av gamla fotografier från butiken och har lånat ihop föremål från folk i bygden. Redan på Majas tid var det på det här sättet som butiken visade konsthantverksprodukterna.

– Idén är ju en vackrare vardag, och i butiken har det hela tiden byggts upp miljöer för att inspirera, säger Birgitta Nordström.

Nålsöga för nya

En princip som gällt genom alla år är också kvalitet och det är tror föreningens nuvarande ordförande Margareta Björkäng Eriksson är en viktig orsak till att Arvika Konsthantverk överlevt i hela hundra år. Hon påminner om att vem som helst inte får vara med: varje ny medlem ska godkännas.

– Man ska genom nålsögat!

De höga ambitionerna har gett frukt. Visst har det gått lite upp och ner med omsättningen under de hundra åren, men det är ingen tvekan om att Arvika förknippas med gott konsthantverk – och man har blivit profeter på hemmaplan.

Ända in i folkhemmet

– Arvika och trakten runt Arvika är lite speciell på så vis att i de flesta hem man vandrar in i så ser man att det finns konsthantverk, på ett sätt som jag inte tror finns på samma sätt någon annan stans i landet. Det är jättefin kvalitet och Arvikaborna har kommit in i detta att det ska vara så, säger Jessica Stuart-Beck, bildkonstnär.

I Arvika är det också helt självklart att konsthantverk hör hemma på ett konstmuseum.

– Våra band är tämligen täta till konsthantverket. För oss är det verkligen en naturlig del, med tanke på att Rackstadkolonin i mångt och mycket är sprungen ur arts and crafts-rörelsens idéer och verkligen ville bryta upp hierarkierna mellan den fria konsten och konsthantverket, säger Hannes Trygg.

Faktum är att det knappt går att dela isär konstnärerna i Rackstadkolonin från konsthantverkarnai Arvika Konsthantverk. Nätverken flätas samman, på personnivå och verksnivå.

– En av kolonins galjonsfigurer, Maja Fjaestad, var ju också en av grundarna till Arvika konsthantverk, påminner Hannes Trygg.

Ett arv att förvalta

Exakt varför just Arvika var en plats där fröet som såddes 1922 kunde få ett sådant fäste är svårt att säga, men ett är han säker på:

– Helt klart är att man lyckats behålla intresset för konsthantverket i Arvika. Det finns ett gemensamt intresse för att förvalta det här arvet och också att ta det vidare in i samtiden, säger Hannes Trygg.

Apropå Arvika konsthantverks långa historia: hänger de med sin tid tycker du, eller upprepar man sina succéer och traditioner?

– Konsthantverket vandrar ju på linan mellan tradition och nyskapande hela tiden och det är väl det som gör det intressant också. Det är klart att många av föreningens medlemmar gräver både i Arvikas konsthantverkshistoria, men också gör kopplingar till andra delar av Sverige och världen.

Busar med staken

I den nutida avdelningen av utställningen finns bevis på hur historia och nyskapande länkas samman: som när Marita Olsson gör klassiska Taseruds-ljusstakar, men målar dem i regnbågens alla färger.

Margareta Björkäng Eriksson är stolt när hon går genom utställningshallen.

Gåshudsvarning

– Jag blir så glad! När jag kom in här i dag fick jag gåshud, säger hon.

Hon har gott hopp om framtiden för Arvika konsthantverk.

– Nu är konsthantverk trendigt igen. Det märker vi inte minst på att de unga kommer nu och vill handla hos oss, säger hon.

Trenden syns också i medlemsregistret. Bland dagens 30 medlemmar finns både rutinerade och färskare konsthantverkare. Tillsammans har de – med kundernas hjälp – sett till att hundraåringen överlevt pandemin och fortsätter att skapa och utvecklas.

– Det går väldigt bra, trots pandemin och trots att gränsen mot Norge var stängd. Vi har klarat det bra, men vi har legat i och vi har en väldigt trogen kundkrets. Nu är världen orolig men finns världen om hundra år tror jag att Arvika konsthantverk också finns – och Rackstadmuseet med.