Industri och el- och fjärrvärme.
Det är anläggningarna som står för de största utsläppen av växthusgaser i Värmland.
Men det finns en sektor som överträffar deras utsläpp – med råge.
Skoghalls bruk toppar den värmländska utsläppslistan. Förra året släppte Stora Ensos fabrik ut 48 648 ton koldioxidekvivalenter, enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket.
Hur stor andel av länets totala utsläpp det är finns inte siffror för än. Men 2019 stod bruket för drygt fyra procent av utsläppen inom Värmlands gränser.
Uddeholms AB i Hagfors släppte ut näst mest förra året, 37 969 ton koldioxidekvivalenter. Därefter kommer Åmotfors energi med 32 359 ton.
På listan finns de verksamheter som är en del av EU:s handel med utsläppsrätter. Här finns el- och fjärrvärmeanläggningar, pappers- och massaindustrier, järn- och stålindustrier och ett företag i kemiindustrin.
Siffrorna avser utsläpp av växthusgaser från fossila källor. Utsläpp från förnybara källor ingår inte.
– Skogsindustrin drivs till allra största delen av biobränsle och ståltillverkningen i länet är skrotbaserad och det gör att det är mycket lägre utsläpp än malmbaserad ståltillverkning som finns i andra län, säger Jörgen Persson, enhetschef för regional utveckling på Länsstyrelsen i Värmland där klimat- och energifrågor ingår.
”... har ett ansvar”
Men det innebär inte att anläggningarna som toppar utsläppslistan kan slå sig till ro.
– Utifrån sin storlek har man också ett ansvar.
Den värmländska industrins utsläpp av fossila växthusgaser har minskat under 2000-talet. Men sedan 2013 har kurvan planat ut, enligt SMHI:s emissionsdatabas. Enligt Jörgen Persson kan det bero på att produktionen ökat och att det har tagit ut effekten av effektiviseringar.
Vad tycker länsstyrelsen att industrin behöver göra för att få ner utsläppen ännu mer?
– Att man, när man har möjlighet att göra investeringar, också ser till att de investeringarna bäddar för minskade utsläpp. Det kan också handla om konvertering av bränsle, men kostnader och tillgång kan vara ett problem.
Fossil plast eldas
Med på listan finns också utsläpp från el- och fjärrvärmeanläggningar i Åmotfors och Karlstad där man eldar fossil plast.
– Det viktigaste man kan göra där är att minska källan, att öka återvinningen av plast så det blir mindre plast med fossilt innehåll i avfallet. Slänger du plast i soporna kommer det att förbrännas.
Transporter släpper ut mer
Anläggningarna på listan utgör de största enskilda källorna till utsläpp av växthusgaser i länet. Men det betyder inte att den största andelen av utsläppen kommer härifrån.
Enligt SMHI:s emissionsdatabas, vars senaste siffror kommer från 2019, är varken industri eller el- och fjärrvärme den sektor som orsakar de största utsläppen.
Den största biten av Värmlands utsläppstårta utgörs av transporter. 2019 stod de för 40 procent av utsläppen i länet. Industri och el- och fjärrvärme utgjorde då drygt 27 procent.
Anläggning | Kommun | Utsläpp i koldioxidekvivalenter, ton (2021) |
Stora Enso, Skoghalls bruk | Hammarö | 48 648 |
Uddeholms AB | Hagfors | 37 969 |
Åmotfors energi AB | Eda | 32 359 |
Karlstads energi AB, Heden | Karlstad | 22 064 |
Billerud Korsnäs, Gruvöns bruk | Grums | 15 803 |
Nordic paper Seffle AB | Säffle | 14 875 |
Björneborg steel AB | Kristinehamn | 8 798 |
Rottneros bruk AB | Sunne | 6 927 |
Nordic paper Bäckhammar | Kristinehamn | 6 284 |
Akzo Nobel adhesives AB | Kristinehamn | 2 075 |
Fotnot: Eftersom olika växthusgaser är olika starka och stannar kvar olika länge i atmosfären räknas de om till den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt, enligt Nationalencyklopedin. Det kallas koldioxidekvivalenter.
Läs tidigare artiklar:
Klimat: de släpper ut mest i VärmlandSkoghall släpper ut mest – men mindre än förrUddeholm redo för biogasGruvön sålde 190 000 utsläppsrätterFossil plast ger mest utsläpp i Åmotfors