Sommaren 2020 totalförstördes ladugården på Sälboda gård i en brand. Nu, knappt två år senare, står den nya byggnaden klar, nästan dubbelt så stor och med den senaste tekniken inom mjölkproduktion.
– Efter en sån här lång byggprocess är man lite trött, men jag är glad att det blev av och jag är väldigt nöjd med resultatet, säger lantbrukaren Jörgen Blakstad.
– Under den här dramatiska branden fick vi väldigt mycket stöd från omgivningen, och det har hängt i, och vi har haft mycket besök. De är glada att vi fortsatte, att det blir kor kvar. Korna är grunden för det öppna landskapet i den här skogsbygden.
Mjölkproduktionen äger och driver Jörgen Blakstad tillsammans med Michael Sörensen som också han är väldigt nöjd över den nya ladugårdsbyggnaden.
– Den stora ytan som blev, flera kvadratmeter per djur, den goda luften, och vi har en väldigt bra översyn i den. Och så är det roligt att jobba med den nyaste tekniken.
Nybygget startade i början av 2021 och tog lite drygt ett år att färdigställa.
– Vi är klara till 95 procent, det är bara den sista slutputsen kvar, att få till ytorna utanför, få dit de sista eluttagen och sånt, säger Jörgen Blakstad.
Korna är redan på plats.
–Men vi har inte full produktion än. Vi räknar med att vi är uppe i 50-60 procent nu. Det tar minst ett år innan vi är uppe i hundra procent. I dagsläget har vi 75 kor, vi ska upp i 120/130.
Det är antalet mjölkande kor, sen har de även ungefär lika många ungdjur.
När man når den nivån är mjölkproduktionen uppe i ungefär samma omfattning som den var före den ödesdigra branden. Hundra kor innebrändes. 60 lyckades man rädda och de flyttades till en gård i Långserud. Ungdjuren som var ute på bete klarade sig också undan.
Några av korna som fick flytta är tillbaka i Sälboda.
– Men det har gått så pass lång tid och det hinner hända saker. Vi har köpt nya djur från en gård i Dalsland av en bonde som skulle gå i pension.
Den nya ladugården är 3 700 kvadratmeter stor, den förra var på cirka 2000.
Det finns 330 bås, ett för varje ko. Dit kan korna gå och vila. Under sågspånen ligger en skumgummimadrass som de ligger på.
Annars rör de sig fritt inom vissa öppna ytor i ladugården. De ska själva gå till mjölkroboten för att bli mjölkade.
– De är matstyrda. Det finaste fodret finns vid mjölkroboten, säger Jörgen Blakstad.
Vissa kan fortfarande behöva hjälpas lite på traven för att gå dit. Men de kor som gör det för tätt, för den goda maten skull, har ingenting för det. Mjölkroboten märker av om de nyss varit där och då kommer det inte något foder.
Både för korna och för de som jobbar med mjölkproduktionen innebär den nya ladugården stora förbättringar enligt Jörgen Blakstad.
– Min pappa byggde den gamla ladugården 1981 och då var den nog Nordeuropas modernaste. Vi hade mjölkrobotar även i den, de senaste åren. Men allt uppdateras.
Arbetet i den nybyggda ladugården är i princip helt automatiserat. De har två mjölkrobotar. De har även valt att satsa på en foderrobot, ett helautomatiskt system som tar hand om utfodringen av korna helt och hållet själv.
– Det enda vi behöver se till är att det finns foder.
Foderroboten blandar fodret, kör ut det till korna, och puffar in det så det ligger inom räckhåll för dem. Den scannar av fodermängden så alla kor får rätt mängd. Är det för lite nånstans åker den dit och fyller på mer. Den håller även reda på vilka kor som ska ha vilket foder.
Gödselskrapan – påminner lite om en robotgräsklippare – som går automatiskt och skrapar bort gödsel så det försvinner ner i springorna på golvet.
– Ventilationen är också datastyrd. Det sitter en väderstation uppe på taket och avläser temperatur, vindhastighet och luftfuktighet, berättar Jörgen Blakstad.
Den styr gardinerna som sitter ovanför öppningen på långsidan av ladugården och kan regleras upp och ner.
– Det gör att man kan hålla ett optimalt klimat inomhus hela tiden.
Luften kommer in via sidoöppningarna och går ut via luftutsläppet i taket.
Tekniken sköter mycket av det praktiska arbetet i ladugården. Men det går inte att överlåta allt till robotarna.
– Har man djur måste man alltid läsa av djuren. Vi får mer tid för att ta hand om våra djur nu, säger Jörgen Blackstad.
– Tack vare all robotteknik får vi också in väldigt mycket information och kan hålla reda på kornas välbefinnande. Vi kan avläsa hur allt fungerar i ladugården. Vi får också in mycket nyckeltal så man vet att man har en bra produkt.
Michael Sörensen är också inne på att automatiseringen av arbetet ger mer tid för att fokusera på djurens hälsa och följa upp dem. Runt kornas hals sitter en transponder som avläser en mängd data kring djurens hälsotillstånd.
Sen den nya ladugården kom på plats och mjölkproduktionen kommit igång igen har de anställt ny personal.
– Vi har anställt två unga tjejer, en från Charlottenberg och en från Mangskog som vi trivs jättebra med, säger Jörgen Blakstad.
Ladugården intill den som brann tänkte man först riva eftersom den behövde renoveras, men valde att behålla delar av den.
– Två tredjedelar blev kvar, där har vi ett kalvstall för yngsta kalvarna.
Den nya ladugården har haft en budget på 27 miljoner kronor. En investering som nu är i hamn.
Jörgen Blakstad tillägger att han även vill slå ett slag för två andra lantbrukare, Andreas Strandberg och Anders Bergfjord, som också de precis byggt varsin ny modern ladugård för mjölkproduktion.
– Det är helt otroligt. Under ett och samma år är vi tre som dragit igång i Arvika kommun, det kommer aldrig att hända igen, konstaterar han.
Alla tre gårdar ligger till och med i samma kommundel, Gunnarskog.
Strandbergs och Bergfjords gårdar ligger lite mer norrut från Sälboda.
– Vi gör det sista måndag, tisdag och släpper in korna på onsdag. Vi flyttar korna från 1980-talet till 2020-talet, med den senaste tekniken.En mycket bättre miljö för korna. Det blir som en helt ny värld för både mig och korna, säger Andreas Strandberg på sin gård i Stora Gårdsås med 70 mjölkkor.
– Det känns väldigt roligt att vi roddade det iland trots att ingen trodde på oss först. Att man kan fortsätta med det man byggt upp och ta verksamheten in i framtiden.
Anders Bergfjord körde igång sin verksamhet i nya ladugården i mitten av mars.
– Då kom besättningen från Västra Ämtervik.
Han har mellan 65 och 70 kor i mjölkproduktionen.
Anders Bergfjord, som nu är mjölkbonde på heltid, tycker att satsningen är det bästa beslut han tagit.
– Jag känner att jag gjorde helt rätt.