Hoppa till huvudinnehållet

Med snabbspår till Nato

Publicerad:
Finlands statsminister Sanna Marin, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och statsminister Magdalena Andersson på Schloss Meseberg norr om Berlin efter tisdagens överläggningar. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Detta är en ledarartikel som uttrycker Nya Wermlands-Tidningens politiska linje. NWTs politiska etikett är konservativ.

Sverige och Finland kommer sannolikt att se sina kommande ansökningar om medlemskap snabbehandlas av västalliansen Nato. Det känns tryggt. Ingen tjänar på att det skulle dra ut på tiden och nu har vi ett möjligheternas fönster när Ryssland är fullt upptagna med att få sina styrkor bekämpade i Ukraina.

Alla tunga Nato-länder ger oss sitt stöd. Senast var det den tyske förbundskanslern Olaf Scholz när han mötte sina nordiska kolleger Magdalena Andersson och Sanna Marin. Visserligen har varken Sverige eller Finland formellt bestämt sig, men alla vet vad som komma skall. Processen, även om den nu accelererats, skall ha sin gång.

Enligt den norska tidningen Verdens Gang så förbereder Nato en snabbehandling av våra ansökningar när de kommer in. Den norske statsministern Jonas Gahr Støre säger att det helst skall gå snabbt. Tiden mellan en formell ansökan och en formell inbjudan kan bli så kort som två veckor. Alla Natos 30 medlemsregeringar måste ge klartecken för en inbjudan, men det torde knappast vara något problem.

Det som kan ta tid är att få medlemskapen godkända i medlemsländernas olika parlament, särskilt som de kommer att göra sommaruppehåll. Det kan ta flera månader och under den tiden behövs någon sorts försäkringar även om Sverige och Finland då inte är formella medlemmar och därför i åtnjutande av säkerhetsgarantierna i Natos artikel 5.

I praktiken kommer vi ändå att omfattas av någon sorts skydd. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att vi kan räkna med ökad militär närvaro från Nato under den här tiden, ungefär som när den amerikanska robotjagaren USS Forrest Sherman, med en eldkraft större än det svenska luftvärnet och flygvapnet tillsammans, var här i mars.

En betryggande faktor är också att Ryssland för närvarande saknar mycket av sin militära kapacitet i vårt närområde. Många av deras förband har omgrupperats till Ukraina och där har de decimerats kraftigt. Till exempel så har den för Nordkalotten så hotfulla 200:e motoriserade skyttebrigaden, normalt baserad i Petsamo (Petjenga på ryska) blivit i det närmaste utplånad. Det finns heller inte mycket stridsvärde kvar i den 76:e gardesluftlandsättningsdivisionen, från Pskov nära gränsen mot Estland.

Socialdemokraterna krattar nu allt snabbare manegen för ett medlemskap. Datumet för partiets besked har flyttats fram från den 24 maj till den 15 maj, alltså redan nästa söndag. Det är uppenbart på grund av att de vill hålla jämna steg med Finland. De finska socialdemokraterna skall ge sitt besked dagen innan. Och den 17-18 maj kommer den finske presidenten Sauli Niinistö på statsbesök till Sverige. Han skall för övrigt komma med sitt besked den 12 maj. Den 13 maj kommer dessutom den nya svenska säkerhetspolitiska analysen, där alla partier deltar i samtalen.

Sverige kan knappast gå i otakt och det är bra att de svenska Socialdemokraterna till sist insett detta. Lite internt gnissel lär det dock bli, men inte mer än så. S-kvinnorna skall ha bestämt sig för ett nej, men dess ordförande Annika Strandhäll, tillika klimat- och miljöminister, säger till TV4 att när partistyrelsen sagt sitt så kommer de att ställa sig bakom det beslutet.

Detta kommer dock att bli en svår mental process för många socialdemokrater. Men så var det med EU-medlemskapet också, och där har de numera anpassat sig. För deras egen skull får man hoppas att de kan få samtalsterapi från sina norska och danska partivänner.

Artikeltaggar

Annika StrandhällBerlinDanmarkEstlandEUJonas Gahr StøreLedareMagdalena AnderssonNatoNorgeOlaf ScholzPeter HultqvistPetsamoPskovRysslandS-kvinnorSäkerhetspolitikSanna MarinSauli NiinistöSocialdemokraternaSverigeTV4TysklandUkrainaUkrainakriget