Öka elproduktionen snabbt

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Wind turbines turn behind a solar farm in Rapshagen, Germany, Thursday, Oct. 28, 2021. The climate change conference COP26 will start next Sunday in Glasgow, Scotland.(AP Photo/Michael Sohn)
Foto: Michael Sohn
Vi har alltså exceptionellt goda förutsättningar att bidra till att stärka vår och Europas energisäkerhet, skriver Filip Johnsson och Markus Wråke.

Med hänvisning till Europas beroende av gasimport från Ryssland har Tysklands liberala finansminister kallat förnybar elproduktion för ”the energy of freedom” och EPP-gruppen i Europaparlamentet, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vill kraftigt höja EU:s förnybarhetsmål till 2030.

Också EU-kommissionen vill minska beroendet av rysk gas, bland annat genom att snabbt bygga ut förnybar elproduktion. Sverige är ett stort, glesbefolkat och blåsigt land med mycket skog och vatten. Vi har alltså exceptionellt goda förutsättningar att bidra till att stärka vår och Europas energisäkerhet.

Förra året producerade Sverige 166 TWh el, vi använde 140 TWh själva och exporterade 26 TWh till våra grannländer. Det finns fem uppenbara möjligheter att snabbt utöka vår fossilfria elproduktion fram till 2030 och därmed göra Sverige och Nordeuropa mindre beroende av rysk fossilgas, pressa elpriserna, öka industrins konkurrenskraft samt drastiskt minska klimatutsläppen.

1. Landbaserad vindkraft kan öka med 52 TWh. Förra året producerades 28 TWh vindkraft i Sverige. Energimyndigheten och Naturvårdsverket planerar för att öka den landbaserade vindkraften till 80 TWh till 2040-talet, men detta kan ske redan till 2030.

2. Havsbaserad vindkraft kan öka med 65 TWh. Vindkraften till havs står för mindre än 1 TWh, men regeringen vill öka den till 120 TWh och det finns ledig kapacitet i elnäten för att ansluta och producera stora mängder havsbaserad vindkraft, främst i södra Sverige.

3. Biokraften kan öka med 12 TWh. Den planerbara biokraften står för cirka 13 TWh, men regeringen ska utreda hur ”incitamenten” kan stärkas och det bör vara möjligt att fördubbla produktionen.

4. Solkraften kan öka med 10 TWh. Solkraften bidrar med cirka 1,5 TWh, men intresset för storskaliga solparker ökar snabbt och tillsammans med solceller på tak och fasader kan solkraften öka med 10–15 TWh.

5. Kärnkraften kan öka med 2 TWh. Kärnkraften producerade förra året 51 TWh, en minskning från i genomsnitt 59,6 TWh under alliansregeringen. Det går att öka produktionen i nuvarande reaktorer med cirka 2 TWh. Både Strålsäkerhetsmyndigheten och elbolagen har avfärdat möjligheten att återstarta nedlagda reaktorer, men om uppskattningsvis 15-20 år kan det bli aktuellt med elproduktion från små modulära reaktorer (SMR).

Sammantaget är det fullt möjligt att öka Sveriges elproduktion med ungefär 140 TWh fram till 2030, vilket motsvarar hela Sveriges nuvarande elanvändning. Utbyggnaden förutsätter lokal acceptans och kommunal tillstyrkan, ett mer flexibelt elsystem och ökad överföringskapacitet. För att detta ska vara möjligt måste Sverige finna former för kompromisser mellan olika intressen, där exempelvis kompensation till de närboende och incitament för kommunerna spelar en viktig roll.

Filip Johnsson

Professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola

Markus Wråke

Vd, Energiforsk

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.