Sedan 1998 har 435 bibliotek lagts ner i Sverige. Det visar en granskning som tidningen Vi har gjort.
– Hur sjukt är det inte, att det överhuvudtaget existerar ett så otäckt ord som ”biblioteksdöd”, skriver biblioteksvännen Lars Lerin i en kommentar till granskningen.
Folkkäre Lars Lerin är konstnär, men också författare till över 50 böcker och sedan barnsben en varm anhängare av biblioteken som kulturcentrum.
I tidningen Vi skriver han, i en personlig artikel i anslutning till en stor granskning om biblioteksdöden, om hur biblioteket under hans uppväxt i Munkfors var en självklar samlingsplats för både unga och gamla.
”På den tiden, på 60- och 70-talet, hade det varit otänkbart att inte ha tillgång till ett bibliotek. Ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta dess existens, biblioteket var en självklar del av våra liv. När man nu anser sig ha råd att prioritera bort denna verksamhet, kan man undra vad som till sist blir kvar av samlande kultur? Vilka politiker är det som inte ser värdet i böcker och läsande?” skriver han bland annat.
På den tiden, på 60- och 70-talet, hade det varit otänkbart att inte ha tillgång till ett bibliotek. Ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta dess existens, biblioteket var en självklar del av våra liv.
Så har Bibliotekssverige krympt
Enligt tidningen Vi har Bibliotekssverige utsatts för en rejäl krympning de senaste decennierna:
· Sedan 1998 har 435 bibliotek lagts ner i Sverige.
· Det totala antalet böcker på biblioteken har under samma period minskat från 43,7 miljoner till 29,2 miljoner.
· I snitt har 8 400 böcker kastats, makulerats eller sålts – varje dag i två decennier.
· Räknat i antal nedlagda bibliotek är Stockholm värst. Där har 56 bibliotek – drygt 50 procent – lagts ned sedan 1998. I procent är Simrishamn värre: av tidigare sju bibliotek återstår där nu bara ett plus en bokbuss.
"Det är sorgligt”
Enligt tidningen Vi hör Hagfors kommun till dem som skurit ner sitt bokbestånd mest. Antalet böcker där minskade med 67 procent från 1998 till 2018. Fyra nedlagda filialer och en indragen bokbuss är den stora förklaringen.
Två tredjedelar av Hagfors biblioteksböcker försvann: ”Vi är inget museum”En annan Värmlandskommun som nämns i Vi är Arvika, som lagt ner alla sina filialer. Den tidigare Arvikabibliotekarien Ulla-Carin Stenberg, idag bibliotekschef i Årjäng, intervjuas och framhåller att nedläggningarna handlar om både pengar och politik.
– Det är klart att det är en ekonomisk fråga. Men i allra högsta grad även en politisk. Bibliotek är en politiskt styrd verksamhet. Tilldelningen av medel till biblioteken är lågt prioriterade i de flesta kommuner och av de flesta politiska partier. Jag tycker det är sorgligt, säger hon i intervjun.
Hon framhåller också att närheten till böcker är viktig för barns läsutveckling.
– Därför är det en politisk missbedömning att minska tillgängligheten till biblioteksservice och utlämningsställen, även om de ersätts med besök av en bokbuss var fjärde vecka, säger Ulla-Carin Stenberg till Vi.
BIBLIOTEKSDÖDEN
Vi:s granskning i siffror
Bibliotek i siffror, 2020 (1998)
Antal folkbibliotek: 1 080 (1 491)
Antal böcker: 29 207 000 (43 659 000)
Antal anställda (heltid): 4 928 (5 228)
Utlånade böcker: 52 096 000 (80 479 000)
Bibliotekskostnad kr, person /år: 440 (330)
Källa: Tidningen Vi