Pål Jonson (M) om Nato-debatten: ”S måste rannsaka sig”

Nato-frågan är het i Sverige och tempot är högt, pådrivet av Finland.

– Det rimliga vore att länderna samtidigt skickar in sina medlemsansökningar, säger Pål Jonson (M).

– Processen är väldigt forcerad. Vi behöver göra noggranna överväganden innan ett beslut tas, säger Håkan Svenneling (V).

Det finns en majoritet i riksdagen för en svensk Nato-ansökan om Finland väljer att gå med i Nato. Då säger även SD ja till ett medlemskap.

Just nu görs en svensk säkerhetspolitisk analys som ska vara klar den 13 maj. Samtidigt ska Socialdemokraterna bestämma sig om man ska säga ja eller nej till en Nato-ansökan. Ett beslut ska fattas av partistyrelsen någon gång från den 12 maj.

Riksdagsledamoten Lars Mejern Larsson (S) vill därför inte uttala sig i Nato-frågan innan dess.

– Nej, med hänsyn till den säkerhetspolitiska debatten i partiet avvaktar jag det kommande beslutet.

– Det är jättebra att det görs en grundlig analys med tanke på att vi har ett annat världsläge efter Rysslands invasion av Ukraina. Ett så viktigt beslut kanske vi tar en gång på 200 år.

Har du själv bestämt dig i Nato-frågan?

– Nej, jag vill först hur analysen landar och då få en helhetsbild, säger Lars Mejern Larsson.

Försvarsutskottets ordförande Pål Jonson som även är Moderaternas försvarspolitiske talesperson är tydligare i sina och partiets åsikter i frågan.

– Det rimliga vore att Sverige och Finland samtidigt skickar in sina medlemsansökningar. Det gäller att synka våra processer. Sedan kan ansökningarna behandlas vid Nato-toppmötet i Madrid i slutet av juni.

”Ger ökad stabilitet”

– Om länderna går med samtidigt ger det oss ökad säkerhet och stabilitet i förhållande till Ryssland. Det gör även det nordiska säkerhetssamarbetet starkare om alla länderna är med i Nato, säger Pål Jonson.

Ett beslut att inte gå med i försvarsalliansen samtidigt som Finland gör det skulle enligt honom skapa problem för Sverige.

– Förutom att vi då skulle stå helt själva skulle det även innebära att vårt nuvarande nära försvarssamarbete med Finland inte kan vara kvar i samma utsträckning.

Ryssland har hotat med åtgärder om Sverige och Finland skulle gå med i Nato. Hur ser du på det hotet?

– Man har hotat tidigare och även genomfört ett antal luftkränkningar och det finns risk för att de kommer genomföra cyberattacker, sprida desinformation och propaganda. Men det gäller för oss att ha is i magen.

– Det är ett Nato-medlemskap som ger oss fullständiga säkerhetsgarantier att alliansen ställer upp om vi skulle bli angripna. Det är först då som vi kan vara helt säkra på det. Medlemskapet ger en krigsavhållande effekt, säger Pål Jonson.

”Måste rannsaka sig”

Han menar att S har skapat problem för sig med sitt tidigare nej till ett Nato-medlemskap.

– Det har gjort att de har målat in sig i ett hörn och nu har ett dilemma där de måste rannsaka sig själva när vi har hamnat i ett nytt säkerhetspolitiskt läge.

Vänsterpartiets Håkan Svenneling anser att Nato-frågan avgörs i ett för högt tempo. I veckan skrev Expressen att regeringskällor uppger att Sverige och Finland redan är överens om att skicka in Nato-ansökningar samtidigt.

– Processen är väldigt forcerad. Vi behöver göra noggranna överväganden innan ett beslut tas. Nu känns det som att många partier vill diska av den här frågan före valet.

– Jag tror att bland andra S skulle må bra av att lugna ner tempot i den här frågan, säger han.

Skulle du vilja se en folkomröstning om en svensk Nato-ansökan?

– Jag har inte bestämt mig där än, men frågan har ju väldigt stor dignitet.

Håkan Svenneling anser inte att det är självklart att Sverige går med i Nato. Det går fortfarande att stå utanför, menar han.

Säkrare alliansfria

– Det ökar den svenska säkerheten att vara militärt alliansfria och det gäller även om Finland skulle bli medlem av Nato. Samtidigt vore det inte konstigt om vi kom fram till olika ståndpunkter, vi är ju två självständiga stater. Men vi en bra dialog med Finland.

Håkan Svenneling ser en tydlig negativ faktor med ett Nato-medlemskap.

– Risken att dras in i konflikter i andra länder. Då är det mer naturligt för Sverige att utöka sitt försvarssamarbete med de övriga nordiska länderna och de baltiska staterna.