Våg av stölder i skogsmaskiner – ”Värden för flera hundra tusen per inbrott”

Publicerad:
Företagaren Micael Larsson, Team jord & skog i Ölme, till vänster, riktade flera önskemål till riksdagsledamöterna Mikael Dahlqvist (S) och Arman Teimouri (L) för att stoppa de internationella stöldligorna. Foto: Jonas Klint

Internationella stöldligor som länsar skogsmaskiner på elektronisk utrustning ställer till stora problem för skogsentreprenörer i Värmland.

– Det handlar om värden för 200 000-300 000 kronor per inbrott. Och så blir det stillestånd som kostar. Från försäkringsbolaget får vi tillbaka drygt hälften av vad det kostar oss, säger företagaren Micael Larsson i Ölme.

Han driver skogsskötselföretaget Team jord & skog i Ölme, som med sina 40 maskiner har verksamhet över nästan hela Värmland. Han är även aktiv i organisationen Mellansvenska skogsentreprenörers nätverk, MSN.

Micael Larsson berättar att gisslet med dieselstölder inte minskar i omfattning, snarare tvärtom på grund av det höga dieselpriset som gör det ännu lönsammare för stöldligorna som härjar i skogarna.

–Jag har haft sju dieselstölder bara den senaste månaden. Jag har slutat anmäla, det leder inte till någonting.

Dyr elektronik

Som om dieselstölder inte vore nog så har en ny typ av stölder blivit allt vanligare. Det handlar om stöldligor som specialiserar sig på den elektroniska utrustningen i skogsmaskinernas förarhytter.

– De har specialiserat sig på John Deere-maskiner och vet precis vad de är ute efter.

Det är mycket elektronik i moderna skogsmaskiner, och det finns tydligen en marknad för stulet gods.

– Det försvinner utomlands, säger Micael Larsson som säger sig veta att det handlar om internationella ligor.

Kostsamt för företagaren

Ett inbrott kan lätt leda till att värden för 200 000 - 300 000 kronor förloras för företaget, säger Micael Larsson. Företaget måste inte bara köpa ny utrustning. Det blir också kostsamma stillestånd. Och kontakterna med försäkringsbolagen slutar ofta i besvikelse, menar Micael Larsson.

– Med åldersavdragen på utrustningen och karensdagar på stillestånden blir ersättningen som mest 60-70 procent.

Nio bara i år

Micael Larsson känner till nio branschkollegor Värmland som har drabbats av elektronikstölder i Värmland hittills i år. Hur många dieselstölderna är vet han inte, mörkertalet är för stort, menar han.

Anna Hedberg, regionchef Svenskt näringsliv, startar nu en dialog mellan olika samhällsaktörer för att förhindra brott mot företag.
Anna Hedberg, regionchef Svenskt näringsliv, startar nu en dialog mellan olika samhällsaktörer för att förhindra brott mot företag. Foto: Jonas Klint

Micael Larsson var på måndagen inbjuden till en träff arrangerad av Anna Hedberg, regionchef på Svenskt näringsliv där även kommunpolisen Anders von Wachenfeldt i Karlstad, de värmländska riksdagsledamöterna Arman Teimouri (L) och Mikael Dahlqvist (S) och Sanna Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Värmland var med.

Ämnet för diskussionen var brott mot företagare, en fråga som arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv nu försöker lyfta i dialog med polisen, politiker och andra samhällsaktörer.

Två miljarder per år

– Brott mot företag i Värmland kostar nästan två miljarder kronor per år, och fyra av tio företagare i Värmland drabbas av brott varje år, säger Anna Hedberg.

Inbrott och skadegörelse är vanliga brottstyper som företagare drabbas av, men även bedrägerier, bland annat i form av bluffakturor och bedrägerier som sker på nätet.

– Det handlar om vardagsbrott och låter kanske inte så allvarligt, men för den enskilda företagen är det väldigt allvarligt. Det är stora ekonomiska förluster som påverkar möjligheten att investera och anställa, och det skapar också en otrygghet för personalen som tänker ”vad möts jag av idag?” säger Anna Hedberg.

Svenskt näringsliv efterlyser nu en kraftsamling i samhället mot brott mot företag. Anna Hedbergs uppmaning till sina egna medlemmar är att alla brott ska anmälas, även om den drabbade inte tycker att det leder till något - för att få en rättvisande statistik som visar på problemets omfattning och som också ger polisen bättre möjligheter att förebygga brott.

Sanna Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna, Svenskt näringslivs regionchef Anna Hedberg och Anders von Wachenfeldt, kommunpolis i Karlstad diskuterade brott mot företag och hur de ska förebyggas.
Sanna Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna, Svenskt näringslivs regionchef Anna Hedberg och Anders von Wachenfeldt, kommunpolis i Karlstad diskuterade brott mot företag och hur de ska förebyggas. Foto: Jonas Klint

Samverkan viktigt

Polismannen Anders von Wachenfeldt lyfte bland annat vikten av samverkan mellan olika myndigheter. Där är reglerna kring sekretess mellan myndigheter ett hinder, menar han.

Kameraövervakning

Micael Larsson vände sig till de båda lagstiftarna i rummet och ville bland annat ha regler som gör det tillåtet att kameraövervaka sin egendom i skogen, och han efterlyste också kraftfullare befogenheter för tullen att kontrollera utländska skåpbussar som lämnar landet.

De båda riksdagsmännen sa att de förstår företagarnas frustration och att de tar till sig synpunkterna. De hade sinsemellan lite olika uppfattning om huruvida regeringens satsningar på mer resurser till polisen och rättsväsendet är tillräckliga eller ej och vilka åtgärder som är viktigast. Men båda var överens om att det är många åtgärder som måste till samtidigt och att det är samverkan mellan olika aktörer i samhället som är nyckeln för att få ner brottsligheten, från att barnen är små i skolan och framåt.

En ögonöppnare

Skogsentreprenörens mörka verklighetsbeskrivning var en ögonöppnare.

– Det var nya uppgifter för mig, att det var så här omfattande. Det här är en bra ingång för mig när jag pratar med mina kollegor i andra kommuner i Värmland, säger Anders von Wachenfeldt.

Artikeltaggar

Anders von WachenfeldtAnna HedbergArman TeimouriKarlstadMikael DahlqvistNäringslivÖlmeSanna Andersson

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare