Slutreplik: Samlade effekter riktas mot friskolor

Debatt
PUBLICERAD:
Vore det så att ordningen var god eller att studietempot var tillräckligt högt i kommunala skolor då hade fristående skolor med de här profilerna inte efterfrågats, skriver Ulla Hamilton.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Regeringens förslag utgörs nämligen inte av en enda åtgärd utan av flera, komplexa och riktade begränsningar mot våra fristående skolor, skriver Ulla Hamilton.

Svar till Anders Andersson (NWT 11/4).

Läraren Anders Andersson replikerade den 11 april på min debattartikel ”Värna det fria skolvalet”. En av de synpunkter som framfördes var att min artikel, som rörde regeringens förslag om skolval, innehöll för många teknikaliteter. Det stämmer och det var dessutom medvetet. Regeringens förslag utgörs nämligen inte av en enda åtgärd utan av flera, komplexa och riktade begränsningar mot våra fristående skolor.

Det blir snabbt tekniskt när förslagen ska förklaras vilket gör det mer angeläget att också göra det. Det här är en hagelskur och det är den samlade effekten som blir så förödande – men desto svårare att peka ut ett enskilt hagelkorn som ansvarigt.

Andersson menar att familjebakgrundens betydelse har ökat i svensk skola. Sanningen är att det inte gäller alla grupper av elever. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, slår fast att familjebakgrunden har ökat i betydelse för elevens betyg enbart för den grupp som invandrat till Sverige i skolålder.

Det är inte svårt att föreställa sig. Men för elever som är födda i Sverige har betydelsen av familjebakgrunden inte ökat. Och det oavsett om elevens egna föräldrar är födda i Sverige eller inte. De här utmaningarna måste beskrivas med precision för att lösningarna ska vara verkningsfulla.

När det gäller segregation med avseende på migrationsbakgrund har den avtagit eller stabiliserats under senare år. Detsamma slås fast för segregation utifrån socioekonomisk bakgrund. Ökningen går att observera om äldre siffror från 1990-talet används. Men det här har alltså förändrats på senare år. Detta enligt en rapport från Skolverket.

Professor Peter Hedström, Linköpings universitet, konstaterar i sin forskning att det fria skolvalet har haft en marginell betydelse för skolsegregationen och att orsaken framförallt handlar om kombinationen av närhetsprincipen och boendesegregationen. En modell som ju regeringen vill bevara.

Det uttrycks också synpunkter på att fristående skolor lyfter fram ordning och reda, disciplin, högt studietempo och så vidare. Värden som dessa är varken nydanande eller avsedda för alla elever, menar Andersson. Något som uppenbarligen uppskattas av landets föräldrar efter som antalet elever i friskolor ökar kontinuerligt.

Vore det så att ordningen var god eller att studietempot var tillräckligt högt i kommunala skolor då hade fristående skolor med de här profilerna inte efterfrågats. Och det är självklart att alla skolor inte passar alla elever. Det är också därför det finns ett värde av att kunna välja till och välja bort en skola.

Avslutningsvis vill jag tacka Andersson för att han läser vår faktasammanställning Fakta om friskolor. Skoldebatten präglas av allt för mycket felaktigheter och brist på fakta. Det är en hederlighet jag uppskattar.

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.