Politiska mål med mat

Ledare
PUBLICERAD:
Viktigt att skörda i Sverige.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Har du ett bra recept på purjolökssoppa? Då kan det vara dags att leta fram det. Purjolök är nämligen ett av få livsmedel som går mot trenden och har under den senaste tiden sjunkit i pris. Jämfört med för ett år sedan får du i dag nästan två purjolökar för vad du tidigare fick betala för en.

Matpriserna i stort har däremot skjutit i höjden. Det finns naturligtvis många bidragande faktorer till detta. Att kaffet blivit nästan 30 procent dyrare beror bland annat på missväxt och frostnätter i Brasilien. Men för många livsmedel har höjda elpriser och dieselkostnader haft en stor påverkan.

Ovanpå detta har vi nu kriget i Ukraina – ibland kallad Europas kornbod – som tillsammans med Ryssland står för en stor del av den globala exporten av vete, majs och solrosolja. Lägg till detta att cirka hälften av all världens konstgödsel produceras av Ryssland och dess lydstat Belarus.

Allt sammantaget befinner vi oss en situation där vi kan förvänta oss fortsatt stigande matpriser och brist på en hel del varor. Vi i Sverige lär inte svälta ihjäl, men för många fattiga länder riskerar situationen snabbt att bli farlig. Länderna med den hungrigaste befolkningen kommer inte att ha råd att importera det de behöver om priserna fortsätter att gå upp.

Även i rika länder kan matpriser snabbt bli politiskt brännstoff. I det franska presidentvalet har en av högerpopulisten Marine Le Pens hjärtefrågor varit just fransmännens köpkraft, till följd av bland annat prisökningar på livsmedel.

Här i Sverige har situationen för många blivit en väckarklocka. Fler och fler inser att livsmedelsförsörjning är en säkerhetspolitisk fråga. Under kalla kriget var det en självklarhet och då fanns beredskapslager som skulle kunna tas i bruk i händelse av krig.

Kristdemokraterna föreslog nyligen att Sverige åter bör sträva efter att ha en självförsörjningsgrad av livsmedel på 75 procent, som vi hade vid tiden för EU-inträdet. I dag är hälften av maten vi äter importerad. Det är inte principiellt fel att importera mat. Det är på många sätt fantastiskt att vi kan gå in en matbutik i Arvika eller Kil och hitta produkter som tidigare även i storstaden betraktades som sällsynta delikatesser. Men när varannan tugga kommer från utlandet, ökar risken att vi inte kan mätta vår befolkning i en krissituation.

Tyvärr har vi hamnat i ett läge där svenska råvaror ofta väljs bort vid offentliga upphandlingar, eftersom utländsk mat är billigare, samtidigt som det är vårt svenska regelverk som gjort de svenska produkterna dyrare. Valet skall inte behöva stå mellan antingen protektionism eller aningslöshet – det måste gå att hitta sätt att ge våra bönder en ärlig chans att konkurrera, om inte med pris så med den höga kvalitet som kommer från svenska lantbruk.

Även konsumenter behöver ta sig en funderare. Är det viktigast att spara några hundralappar på månadens matutgifter genom att köpa utländskt, eller är det mer angeläget att se till så att bondgårdarna i ens närhet får finnas kvar?

På bara några generationer har vi gått från ett land där svälten var ett ständigt hot, till ett samhälle där vi förväntar oss att när som helst kunna gå in i en välfylld matbutik. Vårt välstånd riskerar att göra oss naiva och det är farligt. Det spelar ingen roll hur modernt vårt samhälle är – mat är en överlevnadsfråga.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.