Varför söka och beviljas dispens för kväveutsläpp när det faktiskt finns teknik för att rena vattnet från detta? Teknik som andra pappersbruk i dag använder sig av, skriver Marie Angle.
Vänerlandskapet är viktigt för många – som rekreationsområde, för alla som bor och verkar här, för fisket och för de tusentals som är beroende av dess vatten. Det finns också känsliga naturområden med särskild skyddsklassning. Nordic Papers ansökan om en utökad produktion vid Bäckhammars bruk med en ny avlopptub samt en dispens från begränsningsvärden för utsläpp av kväve i vattnet är ett hot mot allt detta.
Nordic Paper, som har kinesiska ägare, har tyvärr gång på gång och i närtid visat att man inte går att lita på. Genom flera utsläpp så sent som 2018 har man förgiftat och dödat allt liv i Visman där avloppsvattnet i dag går ut. Utsläppen är dokumenterade av länsstyrelsen och har bland annat lett till åtalsanmälan. Produktionsdirektören Christian Persson kunde på direkt fråga i SVT Nyheter Värmland (19/4) inte heller garantera att det inte händer igen. Ett företag med en så bristande säkerhet kan vi inte anförtro det viktigaste vi har, vårt vatten.
Tubens placering är också anmärkningsvärd. Vattnet utanför Brattsand är ett Natura 2000-område, det vill säga ett område som ur EU-perspektiv anses så värdefull att den har särskilda skydds- eller bevarandevärden. Hur rimmar avloppet med dess bevarandeplan?
Så skriver du en debattartikelI det aktuella området blåser dessutom vanligen sydvästlig vind, vilket innebär att vattnet kommer att dra sig in mot några av kommunens populära och mest besökta badplatser och campingar.
Dessutom kommer tuben att placeras på för grunt vatten. Enligt den expert vi konsulterat placeras avlopp från pappersbruk normalt på cirka 30 meters djup för att vattnet ska kunna blandas ut ordentligt. Nordic Papers tub kommer gå ut från sex-sju meters djup. Detta dessutom i en sjö som ständigt tappas, med lågt vatten som återkommande konsekvens.
Och varför söka och beviljas dispens för kväveutsläpp när det faktiskt finns teknik för att rena vattnet från detta? Teknik som andra pappersbruk i dag använder sig av.
Vattenmassorna som varje minut, året runt, kommer att pumpas ut är betydligt varmare än Vänerns vatten. Algblomningen – en konsekvens av högre vattentemperatur – är redan i dag ett problem med tanke på sydvästvinden och de långgrunda stränderna.
Hur kommer arbetet med att lägga ut tuben och eventuell muddring påverka miljön? Var är kommunens och regionens politiker, föreningar som verkar för miljö- och naturskydd och lokala tjänstemän som annars är mycket restriktiva vad gäller avlopp och strändernas skydd?
Nordic Paper hävdar att ett nej riskerar lokala arbetstillfällen. Den retoriken är extra provocerande när de själva nyligen valt att flytta sitt huvudkontor från kommunen, vilket resulterat i en betydande minskning av tjänster. Vi ser gärna ett blomstrande Nordic Paper och välkomnar en satsning på Kristinehamnsanläggningen, men inte på bekostnad av miljön för oss och kommande generationer. Företaget måste först ta det fulla ansvaret för att utbyggnaden är hållbar. Det ska inte gå att "utpressa sig" runt ett miljöansvar.
Om Nordic Paper verkligen bryr sig om bygden bygger man, gärna i samarbete med lokala universitet, i stället en hållbar framtidslösning med bassänger för kontroll och återvinning av vattnet. Det är ju, enligt Nordic Paper, inget fel på vattnet. I bassängerna renas vattnet, giftutsläpp förebyggs och ytterligare uppvärmning av Vänern uteblir.
Vi vet att tekniken finns och att Nordic Paper har de ekonomiska förutsättningarna för att gå i bräschen och visa att de är villiga att ta sitt ansvar för vårt gemensamma, livsviktiga vatten.
Boende på hel- och deltid, badgäster och fiskare samt andra som på olika sätt nyttjar och är beroende av vattnet i området genom
Marie Angle