Vårdförbundet borde lyssna på ambulanspersonalen

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
”Det finns en anledning till att vi i ambulansverksamheten under sommarperioden har använt oss av jour – verksamheten har inte tillräckligt med sommarvikarier för att få schemat att gå ihop”, skriver insändarskribenten.
Foto: Johan Nilsson/TT
I tidningen den 12 april kunde jag läsa att Camilla Gustafsson, ordförande för Vårdförbundet, är “nöjd och tycker det är jättebra” att jouren tagits bort i ambulansverksamheten. Ja, det tycker självklart ambulanspersonalen också. Men inte på sättet det ska lösas på.

Beslutet om borttagen jour ser bra ut på papperet men är taget utan en grundläggande förståelse för hur det ska gå att lösa i praktiken. Svaret på den frågan är nämligen planerad övertid, vilket både facket och Camilla Gustafsson tidigare sagt blankt nej till.

Det finns en anledning till att vi i ambulansverksamheten under sommarperioden har använt oss av jour – verksamheten har inte tillräckligt med sommarvikarier för att få schemat att gå ihop. Situationen ser givetvis likadan ut även denna sommar. I år hade den borttagna jouren enkelt kunnat bytas ut mot den planerade övertiden och de som önskat hade kunnat lagt ett likadant schema som alla föregående år, om det inte vore för att Camilla dessutom bestämt sig för att ta bort möjligheten till dygnspass. För att lösa den ekvationen kommer ambulanspersonalen istället behöva jobba minst 30 timmar planerad övertid i månaden, uppdelad på kortare arbetspass. En lösning som Camilla Gustafsson uppenbart är nöjd med, trots att hon varken har diskuterat eller pratat om saken med sina förtroendevalda eller medlemmar.

Sen när blev fackförbundens styrelser ensamrådande? Uppkom inte fackförbunden för att värna om arbetarnas bästa och föra deras talan? I stället väljer styrelsen att ta beslut (att det är ok) över huvudet på sina medlemmar, trots att man är de som kan och vet vad som fungerar inom ambulansverksamheten. Rimligtvis bör därför personalen få ha en röst i frågor som i allra högsta grad påverkar vårt schema och därmed vår arbetsmiljö. Om de hade bemödat sig med att fråga personalen hade de fått reda på att många tycker att de trots jouren (och ”dubbla” pass) får mest återhämtning på sommaren eftersom arbetspassen då blir färre. Men styrelsen har varken frågat eller valt att lyssna när medlemmarna försökt att framföra sina tankar.

Det är naturligtvis arbetsgivaren som tar beslut hur vi ska arbeta, men tyvärr tydligen Vårdförbundet som ställer villkoren. Om kommunikationen funnits så hade det kunnat lösas som ovan. Och framförhållningen skulle vara att anställa tillräckligt med personal fram till 2023. Då hade schema-ekvationen varit mycket enklare att få ihop. I stället stavas Vårdförbundet och arbetsgivarens lösning planerad övertid och fler men kortare arbetspass. En lösning som på pappret ska göra mitt liv bättre. Ändå bävar jag för att det kommer bli precis tvärtom.

En uppgiven ambulanspersonal

***

SVAR DIREKT: ”Cirka 4-5 extrapass under juni till augusti”

Vårdförbundet i Värmland är nöjda med att arbetsgivaren, i ett första steg, har tagit bort jouren. Arbetsgivaren har en långsiktig plan för att bemanna, så att sommaren kan lösas utan extrapass. Redan 2013 beslutade dåvarande Landstinget att dygnen skulle delas och jouren skulle bort och nu har vi äntligen kommit dit. Den här sommaren kommer tyvärr inte ambulanspersonalen att vara på sitt jobb kortare tid, jämfört med tidigare somrar, utan man kommer att jobba ungefär lika mycket men den stora skillnaden är att man kommer att få fullt betalt. Den tid som tidigare var utlagd i schema som jour blir nu extrapass, cirka 4-5 extrapass under juni till augusti. Ambulanspersonalens arbetspass varierar, men utanför Karlstad är de under sommaren mellan 10-14 timmar, beroende på station och om det är dag eller nattpass. Att jobba ett dubbelpass innebär att jobba ett dygn i sträck och med tanke på den arbetsbelastning, där man vårdar patienter och framför ett fordon på väg, samt den anspänning man faktiskt lever med både under och mellan larmen så är inte dygnpass hälsosamma. Både vårt nya avtal, HÖK 22, samt samlad forskning påtalar vikten av att arbetspassens längd inte ska överstiga 10 timmar samt kontinuerlig återhämtning mellan passen. Detta för att säkerställa hälsosam schemaläggning och ge förutsättningar för att arbeta i verksamheten hela sitt yrkesliv.

Camilla Gustafsson

Vårdförbundet avdelning Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.