Stoppa utländskt ägande i välfärdsföretag

Debatt
PUBLICERAD:
Kina äger helt eller delvis flera av Europas största hamnar, bland dem Rotterdam och Antwerpen (bilden), skriver Lena Skoglund med flera.
Foto: Virginia Mayo/AP
Det är hög tid att vi sätter stopp för möjligheterna för utländska krafter att både verka i, och påverka skola, vård och omsorg, skriver Lena Skoglund med flera.

Välfärden har blivit en handelsvara. Sverige har genom en exempellös marknadsliberal agenda bjudit ut stora delar av den skattefinansierade välfärdssektorn till försäljning. Det är fullt möjligt att någon av skolkoncernerna eller de stora koncernerna som är verksamma inom äldreomsorgen köps upp av utländska intressen. Vem vet vad våra skattepengar i form av koncernernas vinster kommer att gå till då? Girighet och naivitet är en lömsk kombination.

Nu ser vi att denna kombination av girighet och naivitet har satt stora delar av västvärlden i ett besvärande beroendeförhållande till Putins Ryssland; mitt under Rysslands terrorkrig mot Ukraina får Ryssland pengar till sin krigsmakt genom att sälja gas och olja till väst.

De flesta kännare av Ryssland är inte förvånade över Putins agerande. Det har man kunnat avläsa i det som Putin skrivit och sagt under lång tid, men vi har ändå inte velat tro att hans ord skulle följas av handling.

Samma resonemang som Putin för om Ukraina finns i Kina, där Xi Jinping hävdar att Taiwan är en kinesisk provins och en utbrytarregion som bör förenas med fastlandet. Kinas diktator argumenterar för att angripa Taiwan på ett sätt som liknar Putins om Ukraina. Han har sagt att det behövs en ”speciell militär aktion” mot Taiwan. Folkrepubliken Kinas agerande på olika plan, både inrikespolitiskt och i utrikespolitiken, har allt större likheter med den tyska nazistdiktaturen 1933-1945 och den sovjetiska diktaturen under Stalin.

En skillnad mellan Kina och de två andra nämnda diktaturerna är att Kina under ett par decennier har kunnat profitera på en starkt avreglerad internationell handel, vilket möjliggjort en exempellös ekonomisk tillväxt, 8-10 procent årligen. Det har samtidigt skett en kraftfull militär upprustning, som fortgår i ökande takt.

Clive Hamilton och Mareike Ohlberg skriver i ”Den dolda handen. Hur Kinas kommunistiska parti underminerar västliga demokratier och omformar världen” hur Kina, världens näst största ekonomi, ägnar sig åt mer eller mindre subtila försök att styra opinionen i väst.

Kina äger helt eller delvis flera av Europas största hamnar, bland dem Rotterdam och Antwerpen. Filippinernas elnät kan släckas med en knapptryckning från Kina. I Sverige är Kina en mycket stor näringslivsaktör. Sveriges näst största företag, Volvo Cars, ägs av Kinesiska Geely. Filmstaden är ett annat Kinaägt företag. Och för närvarande kan vi läsa om att ett kinesiskt företag föreslås ansvara för säkerhetskontrollerna på Arlanda. När läggs härnäst ett kinesiskt bud på en svensk skolkoncern?

Under 2021 inledde Skolinspektionen kartläggandet av ägarförhållandena i en av de större friskolekoncernerna i Sverige. Det tog åtta månader innan man slutligen kunde reda ut och presentera den härva av ägande och ägare som är inblandade. Vad händer när slutstationen av ägandet landar i exempelvis Kina?

Det är hög tid att vi sätter stopp för möjligheterna för utländska krafter att både verka i, och påverka skola, vård och omsorg. Vi kan göra något åt saken genom att rösta på politiker som vågar ta beslut om att återta kontrollen över vår välfärd.

Lena Skoglund

Birgitta Barrefors Ivansson

Lena Johansson

Sara Johansson

Jan Kardemark

Anders Johansson

Socialdemokrater i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.