Stenar ven. Bilar sattes i brand.
Där, mitt i kaoset, befann sig den värmländske polisen Karl-Erik Ludvigsson.
– Det är det värsta jag varit med om och kanske det värsta jag kommer att vara med om, säger han.
Örebro den 15 april. Efter våldsamma upplopp i Linköping och Norrköping, skulle den danske högerextremisten Rasmus Paludan komma till Örebro för att bränna en koran under fredagen.
För Karl-Erik Ludvigsson och hans kollegor inleddes dagen med frukost och ett lätt träningspass på stationen i Karlstad. Men framme i Örebro byttes lugnet snabbt mot kaos.
– Vi hade fått indikationer på att det skulle komma folk från Linköping och andra ställen som ville ställa till med bråk. Vi fick order om att vara mentalt förberedda på att det skulle kunna gå hett till.
Indikationerna visade sig stämma. Runt 300–400 personer stod på andra sidan avspärrningen. Hur många poliser det var på plats går man inte ut med, men:
– Vi var för få.
Kaotisk situation
Karl-Erik Ludvigsson berättar att motdemonstranterna sa att ”när dansken tänder koranen så kommer det att flyga sten”, men de började flyga tidigare än så. Och dansken, ja han dök aldrig upp.
”Stenarna flyger. Större, tätare och fler. Flera träffar på hjälm, visir och kroppsskydd”, skriver Karl-Erik Ludvigsson i ett inlägg på Facebook.
– Situationen var kaotisk. För oss i främsta ledet var det svårt att få en övergripande syn på vad som hände. Men jag har förstått att det var värre i Örebro än vad det hade varit i Linköping.
Flera av stenarna som kastades mot polisen träffade Karl-Erik Ludvigsson. ”Det var så många att det inte gick att hålla räkningen”, säger han till NWT.
En av stenarna träffade på knät, mellan skydden.
”Tvingas backa undan, skadekontroll. Äh det är nog inte så farligt. Jag ska fan inte lämna kollegorna i sticket!’”, skriver han i inlägget.
– En kollega tog sitt personliga första förband och kastade det åt en person som satt på marken och blödde från huvudet.
”Göra sin uppgift”
Efter en stund kommer en order om reträtt.
– Min grupp var en av de första som tog sig därifrån. Då förstod vi inte att de stulit en buss och vi visste heller inte att de hade tänt på fordon. Det var först från uppsamlingsplatsen vi såg rökmolnet från Sveaparken och fick reda på att de tänt eld på bussar.
Vad känner man i en sådan här situation?
– De flesta känslorna kommer efteråt. Under tiden man står i stenregnet är man där för att göra sin uppgift och göra allt för sina kollegor, säger Karl-Erik Ludvigsson.
– Det var en kamp på liv och död. Hade en kollega blivit kvar…
Han har nio år som polis i bagaget, men har aldrig varit med om något som liknar upploppet och våldsamheterna i Örebro.
– Det kom kollegor från Stockholm som är vana vid kravaller, men de sa att det här var det värsta de varit med om.
I Facebookinlägget skriver Karl-Erik Ludvigsson att ”Vi kunde inte gjort det annorlunda, nästa steg denna kväll hade inneburit dödligt våld från vår sida, och det var nära, jävligt nära!”
Polischefen om våldsamma upploppet i Örebro: ”Kan aldrig accepteras”Kan du utveckla?
– Det är ingen hemlighet att polisen sköt varningsskott. En del sköt i luften, andra i marken, bredvid kombattanterna, säger han och tillägger att det kan ha handlat om ren rädsla.
– Och skjuter man varningsskott är inte steget lika långt till att skjuta på nån.
Stått upp för grundlagen
Karl-Erik Ludvigsson avslutar sitt inlägg med att skriva:
”Jag är jävligt stolt över min egen och kollegornas prestation. För vårt Sverige, för vår grundlag, för yttrandefriheten.”
– Vi gjorde precis det vi är tränade att göra. Vi kunde stå emot länge, men vi var kraftigt underbemannade jämfört med hur många de var. Men vi har stått upp för vår grundlag och gjorde det vi är utsedda att göra, men det höll inte hela vägen.
Under helgen har upploppen fortsatt i Skåne och de har blossat upp på nytt i Linköping. Karl-Erik Ludvigsson säger att han känner en ”oerhörd frustration” över det som händer, men:
– Säger man nej till såna som Paludan så har motståndarlaget vunnit och man har begränsat yttrandefriheten. Priset för oss och samhället är att såna här saker kan uppstå.
– Jag tror personligen att de flesta som är där inte bryr sig om dansken utan det är ungdomar som vill bråka och har polisen som måltavla. Nu kan jag inte koranen, men jag tror inte det står att man ska ge sig på polisen.
Hur tacklar man en sådan här händelse i efterhand?
– Det är först nu man börjar tänka på vad man varit med, men man får försöka komma tillbaka in i det normala livet. Man får prata med kollegor och vi har en krisstödsorganisation i kåren också. Så det finns hjälp att få.
Efter upplopp i Örebro – flera poliser skadade: ”Fått stenar kastade på sig”Inlägget på Facebook publicerade han sent på lördagskvällen. På söndagskvällen hade det delats över 100 gånger och fått hundratals interaktioner.
– Jag trodde inte att det skulle få så stor spridning. Jag trodde det skulle läsas av de närmaste och få några lajks, men det värmer att folk bryr sig, säger Karl-Erik Ludvigsson.