I grunden handlar det om patientsäkerhet och diagnostikens kvalitet och bristen på kompetens har ökat över tid, skriver Michel Silvestri med flera.
Antalet biomedicinska analytiker fortsätter att minska i regionerna visar siffror från statistikdatabasen Kolada, en öppen källa till data från regioner och kommuner som bland andra staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, står bakom. Sedan 2010 har antalet biomedicinska analytiker minskat med 4,6 procent, eller 255 årsarbetare, på bara ett år (2019-2020) har antalet minskat med 2,3 procent eller 125 årsarbetare. I region Värmland har antalet minskat med 10,8 procent, medan antalet administratörer har ökat med 45,9 procent.
Den 15 april är det biomedicinska analytikerdagen, vilket firas av vårdpersonal världen över. Bristen på biomedicinska analytiker blev extra tydlig när Sverige fick kapacitetsproblem för testning av Covid-19, men professionen finns med i så gott som varje steg genom vården. När du söker vård på vårdcentralen för trötthet, hjärtklappning eller om din medicin är rätt och har effekt, till att få rätt blodtransfusion i samband med trafikolycka eller få klargjort om du har en cancer eller inte behövs biomedicinska analytikerns kompetens.
20 av 21 regioner rapporterar nu brist på yrkesgruppen enligt Socialstyrelsen och där det visar att det i Värmland finns 42 procent färre biomedicinska analytiker jämfört med riksgenomsnittet. 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar dessutom ”frivillig” deltid, visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport. Om arbetsmiljön var sundare så att alla orkade arbeta heltid skulle det motsvara hela 470 fler biomedicinska analytiker.
Så skriver du en debattartikelI grunden handlar det om patientsäkerhet och diagnostikens kvalitet och bristen på kompetens har ökat över tid. Söktrycket till biomedicinska analytikerprogrammet är lågt och trots överintag examineras inte tillräckligt många. Statistik från Socialstyrelsen visar att antalet utfärdade legitimationer har minskat med 9 procent mellan 2016 och 2020, trots att antalet antagna till programmet har ökat sedan 2016. Orsakerna till avhopp är sannolikt flera men det underlättar inte att utbildningen är krävande, medan karriärvägar och löneutveckling saknas.
Samtidigt som antalet biomedicinska analytiker minskar över en tioårsperiod har regionerna anställt ett stort antal administratörer, vilka har ökat med 33,5 procent eller drygt 12 000 årsanställda i regionerna totalt. Det visar att det finns resurser, men de har prioriterats till annat. Regionerna måste prioritera om och säkerställa bra löneutveckling och bra arbetsvillkor för de som arbetar i hälso- och sjukvården så att de kan klara konkurrensen från andra arbetsgivare.
Biomedicinska analytiker blir nämligen alltmer eftertraktade i läkemedelsindustrin, inom djursjukvård och i privata företag som gör ”livsstilstestning” eller är underleverantörer till regioner. Det finns en stor risk att särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker väljer att lämna regionerna eftersom andra arbetsgivare sannolikt erbjuder bättre löneutveckling och sundare arbetsmiljö.
Nu krävs en rad åtgärder för att öka yrkets status, så som en nationellt reglerad specialistutbildning och bättre löneutveckling hos regionerna. Till dess bör vi uppmärksamma Sveriges alla biomedicinska analytiker på deras dag – tack för att ni finns!
Michel Silvestri
Legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet
Maysae Quttineh
Legitimerad biomedicinsk analytiker och ordförande i Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL
Helen Engström
Legitimerad biomedicinsk analytiker, vice ordförande avdelning Värmland
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande, Vårdförbundet