En viktig tillämpbar slutsats av rapporten är att skolan sannolikt fungerar bättre om barnen blandas mer, skriver Anders Andersson.
Svar till Ulla Hamilton (NWT 1/4).
I ingressen till debattartikeln Värna det fria skolvalet skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, att det finns flera skäl att värna det fria skolvalet. Artikeln innehåller många argument för att bevara det fria skolvalets teknikaliteter, men dock inga om varför det är så bra med ett fritt skolval; som om detta skulle vara självklart.
Kanske var det debatten kring den föräldradrivna skolan i Drevdagen i norra Dalarna som bidrog till friskolereformen i början av 1990-talet? Syftet med reformen var att uppmuntra pedagogiska alternativ till den kommunala skolan och inte minst ge nedläggningshotade skolor på landet möjlighet att leva vidare i form av brukar- eller föräldrakooperativ.
Läsåret 2020/21 gick 16 procent av landets grundskoleelever i friskolor. Av dessa gick 72 procent i aktiebolagsdrivna skolor, varav ungefär hälften av eleverna gick i de tre största friskolekoncernerna (Fakta om friskolor, Friskolornas riksförbund, 2022).
Så skriver du en debattartikelI dag går alltså en mindre andel av eleverna i friskolor som drivs som föreningar eller kooperativ, medan majoriteten går i friskolor vars huvudmän är vinstdrivande aktiebolag, som här och var enligt deras webbplatser marknadsför sig med ordning och reda, disciplin, framtidsinriktad, akademisk, internationell, högt studietempo och engelska som undervisningsspråk. Om än vällovliga begrepp så inte särskilt pedagogiskt nydanande och absolut inte avsedda för alla elever, vilket grundskolan ju ska vara.
Skolverkets rapport Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor (Rapport 467, 2018) visar att elevernas socioekonomiska bakgrund fått ökad betydelse för betygen under perioden 2000-2015. I synnerhet för utlandsfödda elever, men även för elever födda i Sverige med både svensk respektive utländsk bakgrund.
Föräldrarnas utbildningsnivå är den viktigaste socioekonomiska faktorn för barnens betygsresultat. Över tid har dock föräldrarnas inkomster blivit en relativt viktigare faktor, eftersom ökade inkomster medför att familjer kan flytta till andra bostadsområden och barnen kan gå i skolor tillsammans med socioekonomiskt mer gynnade barn. Rapporten visar att elever får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de gått i en skola med ogynnsammare elevsammansättning, vilket särskilt gäller för elever med låg socioekonomisk bakgrund.
När det gäller skolsegregationen i termer av uppdelning efter socioekonomisk respektive utländsk bakgrund visar rapporten att den ökat under perioden, men avstannat under se senaste åren. Detta kan också delvis förklara varför resultatskillnaden mellan skolor fördubblades under perioden 2000-2016.
En viktig tillämpbar slutsats av rapporten är att skolan sannolikt fungerar bättre om barnen blandas mer. Blandningen kan åstadkommas via genomtänkta upptagningsområden och behöver inte alls bli så stigmatiserande som Ulla Hamilton antyder i sin artikel. Att det fria skolvalet, som i dag tydligt påverkas av socioekonomiska faktorer, löser detta på ett bättre sätt har jag svårt att se.
Ett stimulerande pedagogiskt klimat i klassrummet kräver motiverade och intresserade elever som drar undervisningen framåt. Läraren kan göra mycket, men det är i samspelet med eleverna som mervärdet skapas. Dessutom är grundskolan en central demokratisk mötesplats för inkludering och gemensamt värdeskapande ett segregerat boende och ett fritt skolval riskerar att bryta.
Anders Andersson
Lärare, Skoghall