Centerns krav bidde en tummetott

Ledare
PUBLICERAD:
"Jag stödjer dig om du försöker ge mig något!"
Foto: Henrik Montgomery/TT
Regeringen och Centerpartiets uppgörelse om strandskyddet har stött på patrull i riksdagen. Om den inte går igenom innebär det att C inte tycks få ut något alls av att ha släppt fram en socialdemokratisk statsminister.

Att göra om strandskyddslagstiftningen var som bekant det löfte som slutligen gjorde att Magdalena Andersson kunde väljas till statsminister i november. Det skedde efter hårda förhandlingar långt in på småtimmarna. Resultatet blev att regeringen redan två dagar senare skickade en remiss till lagrådet som sedan lämnades som en proposition till riksdagen den 22 mars.

Längre än så lär dock förslaget inte komma. När motionstiden gick ut den 6 april visade det sig att en majoritet i riksdagen vill avslå propositionen. Att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna är emot förändringen var känt sedan tidigare, men det som fäller avgörandet är att även Vänsterpartiet yrkar på avslag. Tydligen har inte regeringen bemödat sig med att säkerställa att det ena stödpartiets krav faktiskt accepteras av det andra.

Föga förvånande är centerledningen långt ifrån nöjd och har dragit i gång en kampanj där M och KD anklagas för att svika landsbygden. Förslaget gick nämligen i stora drag ut på att införa hårdare strandskyddsregler i tätbebyggda området men lättare i glesbygd. Inte minst skulle skyddet hävas för sådana små vattensamlingar och vattendrag som saknar friluftsvärde.

Många centerpartistiska företrädare menar att Moderaterna och Kristdemokraterna därför borde ha med att rösta nej till regelskärpningarna i tätort men ja till lättnaderna för landsbygden. Nog skulle det varit bra för lantbrukare att slippa få byggförbud för att det finns en bäck eller ett dike inom hundra meter. Huvudproblemet med Centerns och regeringens förslag var dock att detta faktiskt inte garanterades.

Lättnaden skulle enligt propositionen förverkligas genom att införa så kallade strandnära utvecklingsområden där strandskyddet kan upphävas. Dessa skulle kunna pekas ut i kommunernas översikts- och detaljplaner, men måste uppfylla tre kriterier. Det är här problemen börjar.

Flertalet remissinstanser anser att kriterierna är för vaga, vilket öppnar för tolkningar och godtycke. Det skulle knappast främja utvecklingen på landsbygden, särskilt som det fortfarande skulle vara länsstyrelsen som är bedömningsinstans när en kommun vill upphäva strandskyddet i ett visst område. Länsstyrelserna skulle därtill också få rätt att på egen hand införa strandskyddsområden vid små sjöar och vattendrag om det är särskilt påkallat – med omedelbar verkan.

Att propositionen nu ser ut att stoppas i riksdagen är alltså bra. Den hade i bästa fall gett tveksamma vinster och tydliga försämringar. På så sätt är den lik den skogsuppgörelse som var Centerns andra krav till Magdalena Andersson. Det slutgiltiga förslaget tog i praktiken bort all stärkning av äganderätten men behöll inskränkningarna. Efter snart fyra år som stödhjul till S är det lätt att undra om C faktiskt har vunnit något alls.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.